Stäng
HEM
LOGGA IN
BLI MEDLEM
MC-RESAN
VÄGEN TILL MC-KORTET
KÖRKORTSTEORI
Prov PROV Prov
VÄGMÄRKEN
PRESENTKORT
Översikt
Rapport

Köra på landsväg

Placering

Du får placera motorcykeln var du vill inom ditt eget körfält och den optimala placeringen kan variera beroende på omständigheterna. När du avgör vilken placering som är lämpligast i en viss situation så måste du ta hänsyn till trafiken både bakom och framför dig samt till sikten och vägbanans skick.

Vanligtvis bör du placera motorcykeln centrerat i ditt körfält. Oftast är det säkrast mitt på din del av vägen, men du kanske behöver tänka annorlunda om det kommer mötande trafik eller om det finns hinder eller gropar på vägen. En del förare föredrar att placera motorcykeln mer till vänster om körfältets mitt eftersom det minskar risken att andra förare tränger sig förbi i samband med en omkörning.


Vanligtvis bör du placera motorcykeln ungefär i mitten av körfältet

Situationer med skymd sikt

I backkrön och kurvor med skymd sikt är det ofta lämpligare att placera motorcykeln mer åt höger för att skapa avstånd till ett eventuellt möte. Detta är speciellt sant på smala vägar utan mittlinje, då det inte är lika tydligt vad som är din väghalva.

När du ska passera anslutande vägar och utfarter med skymd sikt där fordon plötsligt kan komma körandes från höger är det ofta lämpligt att placera motorcykeln mer åt vänster för att skapa avstånd i sidled. Här gäller det att både vara beredd på att lämna företräde enligt högerregeln och på att andra förare kör ut från en utfart, trots att de har väjningsplikt.

I dessa situationer är det viktigt att du anpassar din hastighet och är beredd på att bromsa så att du kan hantera en skarp kurva, ett möte, gående vid högerkanten eller ett oväntat hinder.

Videoexempel

Videoklippet nedanför visar hur du kan placera motorcykeln och anpassa hastigheten i några av dessa situationer.


Klicka på bilden för att titta på videon

Rullgrus

Undvik att köra för vägkanten eftersom risken för rullgrus är som störst där.

Hjulspår

På landsvägar bildas ofta hjulspårslinjer i asfalten. Eftersom de flesta bilar och tunga fordon har sina vänstra hjul i samma breddplacering mot vägens mitt, oavsett hur brett fordonet är, blir ytan där mer polerad. Detta innebär att det ofta är sämre friktion i vänster hjulspår än i resten av körfältet.

Vid regn bör du undvika att köra i hjulspåren eftersom risken för vattenplaning är som störst där.

Avstånd framåt

En av de absolut vanligaste olyckstyperna är upphinnandeolyckor, alltså när ett fordon kör in i ett annat fordon bakifrån. Oftast sker upphinnandeolyckor på grund av att förare håller för kort avstånd till fordonet framför.

Om du kör för nära fordonet framför dig så är risken stor att du kör in fordonet om föraren plötsligt bromsar

Du måste alltid anpassa din hastighet och avståndet till framförvarande fordon efter sikt, väglag och övriga trafikförhållanden så att föraren i framförvarande fordon när som helst kan bromsa kraftigt utan att du riskerar att köra in i fordonet.

Att din motorcykel gled eller kanade på grund av halt väglag är aldrig en giltig ursäkt om du orsakar en olycka. Om det skulle ske så har du inte anpassat din hastighet efter väglaget på ett korrekt sätt.

För att kontrollera att du håller ett lämpligt avstånd till fordonet framför dig så finns det två tumregler som du kan använda dig av.

Tresekundersregeln

Tresekundersregeln innebär att det ska ta dig tre sekunder att nå den punkt fordonet framför dig befann sig vid när du började räkna. Så här gör du:

Välj ut ett tydligt riktmärke, exempelvis en kantstolpe eller skuggan av en bro som går över vägen. När fordonet framför dig passerar riktmärket så börjar du räkna: "1001", "1002", "1003". Om du själv hinner passera samma riktmärke innan du har hunnit till "1003" så kör du för nära fordonet framför dig.


Tresekundersregeln kan hjälpa dig att hålla ett lämpligt avstånd till framförvarande fordon

Samma avstånd i meter som din hastighet i km/h

Eftersom stoppsträckan i meter vid bra väglag är lägre än hastigheten i km/h så är en annan bra tumregel att köra minst lika många meter bakom fordonet framför dig som din hastighet i km/h.

Om du exempelvis kör i 90 km/h så ska du alltså köra minst 90 meter bakom fordonet framför dig. Om du kör 90 km/h så är stoppsträckan vid perfekta förhållanden 67,5 meter, vilket alltså ger dig en marginal på 22,5 meter.

Använd kantstolparna

För att räkna ut hur många meter det är till fordonet framför dig så kan du använda dig av kantstolparna. På landsvägar så är det 50 meter mellan kantstolparna och på motorvägar så är det 100 meter mellan kantstolparna. I vissa kurvor så är det dock 25 meter mellan kantstolparna (både på lands- och motorvägar).

Om du kör i 90 km/h på en rak landsväg bör det alltså vara minst tre kantstolpar (två sektioner) mellan dig och fordonet framför eftersom det innebär att du kör 100 meter bakom det.


Använd kantstolparna för att bedöma avståndet till framförvarande fordon

Dessa tumregler gäller vid bra sikt och väglag med en motorcykel i bra skick. Om det regnar, snöar eller är risk för halka eller om din motorcykels däck eller bromsar är i dåligt skick så måste du öka avståndet ytterligare.

Vägmarkeringar

En vägs körfält separeras i regel av olika vägmarkeringar som upplyser om vad som gäller på vägen. Ofta förekommer de i olika kombinationer. De vanligaste vägmarkeringarna är: mittlinje, varningslinje och heldragen linje.

Mittlinje

Denna typ av mittlinje används utanför tätorter. Linjen får korsas, men tänk på att mötande trafik kan förekomma på andra sidan.

Förhållandet 1:3 mellan dellinje och mellanrum (mellanrummen är tre gånger så långa som dellinjerna) indikerar att minst 70 km/h gäller - om inget annat anges.

Mittlinje (tätort)

Denna typ av mittlinje används inom tätorter. Linjen får korsas, men tänk på att mötande trafik kan förekomma på andra sidan.

Förhållandet 1:1 mellan dellinje och mellanrum (mellanrummen är lika långa som dellinjerna) indikerar att 50 km/h eller lägre gäller - om inget annat anges.

Varningslinje

Varningslinje varnar för skymd sikt och kan ibland förvarna om en heldragen linje längre fram. Linjen får korsas, men det anses inte lämpligt.

Förhållandet 3:1 mellan dellinje och mellanrum (dellinjerna är tre gånger så långa som mellanrummen) visar att det är en varningslinje.

Heldragen linje

En heldragen linje innebär att det är förbjudet för alla trafikanter att köra på eller över linjen med något hjul.

Heldragna linjer används när det av trafiksäkerhetsskäl inte är tillåtet att färdas över till motsatt körfält, byta körfält eller färdas ut på vägrenen. Även vägens kantlinje kan alltså vara heldragen.

I några undantagsfall så är det tillåtet att korsa en heldragen linje.

Mittlinje och heldragen linje

Denna kombination innebär att trafikanter i körfältet med den heldragna linjen inte får köra på eller över linjen med något hjul.

För trafikanter i den andra körriktningen så är det däremot tillåtet, men det rekommenderas inte.

Varningslinje och heldragen linje

Denna kombination innebär att trafikanter i körfältet med den heldragna linjen inte får köra på eller över linjen med något hjul.

För trafikanter i den andra körriktningen så är det däremot tillåtet, men det anses inte lämpligt.

Dubbel heldragen linje

En dubbel heldragen linje innebär att det är förbjudet för alla trafikanter att köra på eller över linjen med något hjul.

Reversibelt körfält

Ett reversibelt körfält är ett vändbart körfält vars färdriktning bestäms av trafiksignaler. På vägar med reversibla körfält kan färdriktningen alltså växla. Oftast är det trafikflödet och tiden på dygnet som avgör i vilken färdriktning som trafiken upplåts.

Förtydligande om körfält

Ett körfält är ett längsgående fält av en körbana som anges med vägmarkering eller, om vägmarkering inte finns, är tillräckligt brett för att framföra ett fyrhjuligt fordon på.

Om det finns plats för två fyrhjuliga fordon att köra bredvid varandra så behöver det alltså inte finnas någon längsgående vägmarkering (exempelvis en mittlinje eller en varningslinje) för att det ska räknas som att körbanan har två körfält.

Undantag

I följande fall får du med stor försiktighet korsa en heldragen linje eller ett spärrområde:

  1. Om det behövs för att du ska kunna passera ett hinder på vägen.
  2. Om utrymmet i en korsning annars inte är tillräckligt för din motorcykel.
  3. Om det behövs för att komma till eller från en fastighet eller motsvarande.
  4. Om det i din färdriktning löper en streckad linje omedelbart till höger om den heldragna linjen.

Kantstolpar

Kantstolpar markerar hur vägen går och underlättar för dig som förare att se vägen. Alla kantstolpar är försedda med reflexer, normalt är de vita men innan och efter vägkorsningar, busshållplatser och parkeringsfickor så är reflexerna rödgula.


Rödgula reflexer signalerar att fordon kan komma från sidan

På vänster sida av vägen så är reflexerna formade som två prickar och på höger sida så är de formade som en rektangel.

På motorvägar är även de vänstra kantstolparna försedda med rektangulära reflexer för att markera att det inte förekommer mötande trafik där. De två prickarna symboliserar alltså ett körfält med mötande trafik.

På landsvägar så är det 50 meter mellan kantstolparna och på motorvägar så är det 100 meter mellan kantstolparna. I vissa kurvor så är det dock 25 meter mellan kantstolparna (både på lands- och motorvägar).

Vägrenen

Många landsvägar har en vägren som under speciella omständigheter får utnyttjas temporärt. Vägrenen är ett säkerhetsområde som i första hand är till för cyklister, mopedister, fotgängare samt traktorer och andra långsamtgående fordon.

När du passerar en oskyddad trafikant som färdas på vägrenen så är det viktigt att du håller ut i sidled, utan att köra för nära det motsatta körfältet, och att du håller en lämplig hastighet.

Det är tillåtet, men inget krav, att köra ut på vägrenen kortare sträckor för att släppa förbi snabbare trafik och den sista sträckan innan du ska svänga höger in på en annan väg.


Det är i regel tillåtet att köra ut på vägrenen den sista sträckan innan en högersväng

Du ska inte köra på vägrenen när det är mörkt eller när sikten är nedsatt på grund av exempelvis dimma eftersom det kan finnas hinder eller oskyddade trafikanter där som är svåra att upptäcka. Du ska inte heller köra på vägrenen innan högerkurvor eller backkrön eftersom din sikt är skymd då.

Undvik också att köra på vägrenen innan korsningar (om du inte ska svänga höger) eftersom förare som ska svänga ut ur korsningen kan tolka din placering som att du ska svänga höger och därför kör ut framför dig.

När du ska köra tillbaka till körbanan från vägrenen så gäller utfartsregeln. Det innebär att du måste lämna företräde både mot bakomvarande fordon och mot mötande fordon som kör om och befinner sig i körfältet du ska köra tillbaka till.

Om vägrenens kantlinje är heldragen så får du inte korsa den annat än i vissa undantagsfall.

I normala fall så får du inte heller köra motorcykel på vägrenen om kantlinjen är heldragen, men det är tillåtet att:

  • Gå och cykla (ej tillåtet på motorväg eller motortrafikled).
  • Köra moped klass 1 och 2 (ej tillåtet på motorväg eller motortrafikled).
  • Köra traktor eller motorredskap (ej tillåtet på motorväg eller motortrafikled).
  • Köra fordon som inte får köra snabbare än 40 km/h (ej tillåtet på motorväg eller motortrafikled).
  • Köra fordon som är konstruerade för att få gå i högst 40 km/h (ej tillåtet på motorväg eller motortrafikled).
  • Bogsera ett annat fordon (endast till närmaste avfart på motorväg eller motortrafikled).
  • Stanna vid nödstopp.


Det är i normala fall inte tillåtet att korsa en heldragen kantlinje, eller att köra motorcykel på vägrenen om kantlinjen är heldragen

Stanna och parkera

Vid landsvägskörning så är det väldigt viktigt att du stannar och parkerar på ett korrekt sätt eftersom de höga hastigheterna medför stora risker.

Även vid landsvägskörning så bygger alla parkeringsregler på två enkla huvudprinciper. Du får inte stanna eller parkera så att:

  • Fara uppstår
  • Du hindrar eller stör andra

Allmänna parkeringsregler

Det råder parkeringsförbud på huvudleder. När du kör på en sådan (vilket du ofta gör vid landsvägskörning) så får du endast parkera i speciellt utmärkta parkeringsfickor.


På den här vägen är det förbjudet att parkera eftersom det är en huvudled

Utanför tätbebyggda områden så får du i regel bara parkera på höger sida i färdriktningen. När det är möjligt så ska du alltid parkera eller stanna utanför körbanan.

Om du parkerar eller stannar på en väg i gryning, skymning eller mörker så måste du tända motorcykelns parkeringsljus. Om du parkerar eller stannar med motorcykel längs vägens yttersta kant behöver du dock inte tända parkeringsljuset. Tänk på att även vägrenen räknas till vägen.

Nödstopp

Om du tvingas till nödstopp - exempelvis vid motorhaveri, punktering eller efter en olycka - ska du varna, lämna motorcykeln och vägen och sedan larma.

Stanna på lämpligast möjliga plats

Om du vid nödstopp måste stanna motorcykeln på en farlig plats så ska du helst stanna så långt ut till höger på vägrenen som möjligt. Om det inte finns någon vägren så ska du stanna på lämpligast möjliga plats. Gör allt du kan för att inte stanna mitt i vägen, där motorcykeln utgör en fara för bakomvarande trafik.

Varna andra trafikanter

Vid nödstopp på en plats med stopp- eller parkeringsförbud så måste du tända motorcykelns varningsblinkers (om din motorcykel är utrustad med det). Om det är gryning, skymning eller mörkt så ska du även tända motorcykelns parkeringsljus.

Om vägens rådande hastighetsbegränsning är högre än 50 km/h (alltså minst 60 km/h) så ska du också placera ut en varningstriangel (gäller inte tvåhjuliga motorcyklar).


Vid nödstopp varnar du andra trafikanter genom att tända varningsblinkers och placera ut en varningstriangel

Vanligtvis ska du placera varningstriangeln 50-100 meter bakom motorcykeln. Men om din motorcykel är skymd av en kurva eller ett backkrön så måste du placera varningstriangeln minst 100 meter bakom motorcykeln, innan själva kurvan eller backen börjar. Om kurvan eller backen är väldigt lång så kan du alltså behöva placera varningstriangeln mer än 100 meter bakom motorcykeln.

Om du har möjlighet, och har en extra varningstriangel, bör du även placera en andra varningstriangel i motsatt körriktning.

Var försiktig när du placerar ut varningstriangeln. Gå vid sidan av vägen, utanför vägräcket om det finns ett sådant. Om det är mörkt bör du bära en reflexväst för att synas så bra som möjligt.

Lämna motorcykeln och vägen

Så fort du har varnat andra trafikanter ska du lämna både motorcykeln och vägen. Ställ dig på andra sidan vägräcket om det finns ett sådant. Om du stannar på motorcykeln eller på vägen utsätter du dig för livsfara. Ungefär fyra personer per år omkommer efter att ha blivit påkörda i samband med ett nödstopp.

Larma

När du har tagit dig i säkerhet ska du larma. Antingen genom att ringa en bilbärgare eller, vid fara för liv, genom att ringa 112.

Om du tvingas till nödstopp på en plats där det är förbjudet att stanna eller parkera så måste du flytta på motorcykeln så fort det är möjligt.

Parkeringsförbud

På platser där det råder parkeringsförbud får du aldrig parkera och endast stanna för att låta en passagerare kliva av eller på motorcykeln eller för att lasta av eller på gods. Det är även tillåtet att stanna om det krävs för att undvika fara eller om trafikförhållandena kräver det.

Om du stannar av någon annan anledning räknas det som att du har parkerat. Det är alltså inte tillåtet att stanna på en plats där parkeringsförbud råder för att titta på en karta eller sträcka på benen.

På en parkeringsplats där endast ett visst fordonsslag (exempelvis buss) eller en viss trafikantgrupp (exempelvis rörelsehindrade) får parkera får andra fordon inte parkera eller stanna annat än för av- eller påstigning.

Det är förbjudet att parkera:

  • Inom ett område av 20 meter före och 5 meter efter en busshållplats.
  • Närmare än 30 meter från en järnvägskorsning.
  • På en huvudled.
  • På en gågata eller i ett gångfartsområde (om det inte finns särskilt anordnade parkeringsplatser).
  • På en mötesplats.
  • Framför en garageutfart.
  • Framför infarten till en fastighet.
  • Bredvid ett annat fordon som stannat/parkerat längs en väg (bredvid tvåhjuliga fordon är det dock tillåtet).
  • Bredvid en större anordning, exempelvis en container, som står längs en väg.
  • Bredvid en gulstreckad väg- eller trottoarkant.
  • På ett sådant sätt att ditt fordon hindrar andra från att komma in eller ut ur sitt fordon.
  • På ett sådant sätt att ditt fordon hindrar ett annat fordon från att köra iväg.
  • Med något hjul utanför en parkeringsruta.


Parkeringsförbud

Stoppförbud

På platser där det råder stoppförbud får du aldrig stanna, om det inte är för att undvika fara eller om trafikförhållandena kräver det.

Om det exempelvis står rådjur mitt på vägen eller om det är broöppning så får du alltså stanna även om det råder parkerings- eller stoppförbud på platsen.

Det är förbjudet att stanna:

  • Närmare än 10 meter före ett övergångsställe.
  • Närmare än 10 meter före en korsande cykelbana eller gångbana.
  • Närmare än 3 meter (parallellt) från en heldragen linje i ditt körfält.
  • I en vägkorsning eller närmare än 10 meter från en korsande körbanas ytterkant.
  • I, precis innan eller precis efter en skymd kurva.
  • I en vägport eller i en tunnel.
  • I ett körfält avsett för fordon i linjetrafik.
  • I ett cykelfält.
  • I ett spärrområde.
  • I en cirkulationsplats (rondell).
  • I en järn- eller spårvägskorsning.
  • Bredvid en (gul) heldragen väg- eller trottoarkant.
  • På, precis innan eller precis efter ett backkrön.
  • På ett sådant sätt att ditt fordon skymmer ett vägmärke eller en trafiksignal.
  • På en motorväg eller motortrafikled.


Stoppförbud

Vända

Det finns inga generella förbud mot att vända eller backa på en landsväg eller huvudled, men du får bara göra det om det kan ske utan fara eller hinder för andra trafikanter.

Om vägen är fri från trafik så är det alltså tillåtet att stanna på en landsväg eller huvudled och backa in på annan väg för att vända.

Ett säkrare alternativ till detta är att istället svänga in på den mindre vägen och sedan vända på en lämplig plats.

U-sväng

Att göra en så kallad "U-sväng" (svänga 180 grader, likt ett upp-och-nedvänt U) är ett annat sätt att vända på. Det är i regel också tillåtet om det kan ske utan fara eller hinder för andra trafikanter och förutsatt att du inte korsar en heldragen linje. Om sikten är skymd eller om vägen är väldigt smal bör du alltid undvika U-svängar.

Du får inte gör en U-sväng om:

  • Du har trafik bakom dig
  • Det kommer trafik i motsatt körfält
  • Sikten är skymd
  • Utrymmet på vägen är för litet
  • Det kräver att du korsar en heldragen linje

På motorvägar och motortrafikleder är det förbjudet att både vända och att backa.

Videoexempel

Videoklippet nedanför visar hur en U-sväng på landsväg kan gå till.


Klicka på bilden för att titta på videon

Huvudleder

Vid landsvägskörning så kör du ofta på huvudleder. En huvudled är en väg vars trafikanter ska ges företräde av alla trafikanter på anslutande och korsande vägar. Trafikanter som är på väg att köra in på huvudleden informeras om att de har väjningsplikt genom vägmärken och, i de flesta fall, vägmarkeringar.

På huvudleder sitter det i regel ett gult rombformat vägmärke uppsatt efter varje korsning.

På huvudleder råder generellt parkeringsförbud. Det råder dock inget generellt stoppförbud. Det innebär att du får stanna för att låta en passagerare stiga kliva av eller på motorcykeln eller för att lasta av eller på gods. Men du får inte parkera om det inte finns parkeringsplatser som är utmärkta med ett vägmärke som tillåter parkering.


Det gula rombformade vägmärket anger att vägen är en huvudled

Om du kör på en huvudled och kommer till en korsning (med en eller flera anslutande vägar) där du ska svänga för att följa huvudleden så har alla trafikanter på anslutande vägar fortfarande väjningsplikt, men du måste ändå ge tecken för att visa att du ska svänga.

Där en huvudled upphör sitter ett slutmärke uppsatt. När vägen inte längre är en huvudled så börjar högerregeln gälla igen, om inget annat anges.


Huvudled upphör

Vägars fortsättning i korsningar

För att förtydliga vad som gäller i korsningar där vägar som inte är huvudleder ansluter till en huvudled så används ibland tilläggstavlan Vägars fortsättning i korsning. Den anger vilka anslutande vägar som har väjningsplikt i korsningen.

Tavlan visar en stiliserad version av den kommande korsningen, där du kommer nerifrån och den väg som inte har väjningsplikt markeras med ett tjockare streck än övriga vägar.


Denna tavla anger att förare på anslutande vägar har väjningsplikt i korsningen


Denna tavla anger att du har väjningsplikt i korsningen

När du kör på en huvudled används tavlan som en tilläggstavla under huvudledsskylten. När du inte kör på en huvudled används tavlan som en tilläggstavla under vägmärket Väjningsplikt eller Stopplikt.

Enskilda vägar

Om du svänger in på en väg med en gul skylt med svart text och en röd pil så vet du att vägen är enskild. Det innebär att vägens standard kan vara dålig och att den helt eller delvis saknar skyltning. Håll därför en lämplig hastighet och var beredd på att bromsa.


Enskild väg

Även om vägen inte upplevs som trafikerad så måste du alltid vara beredd på möte, speciellt där sikten är skymd. Innan kurvor och backkrön är det därför extra viktigt att sänka farten och hålla ut till höger.

Tänk på att högerregeln gäller precis som vanligt i korsningar med enskild väg (om inget vägmärke anger något annat).


Standarden på enskilda vägar är ofta väldigt låg

Järnvägskorsningar

Järnvägskorsningar (kallas även plankorsningar) är vanliga vid landsvägskörning, när du passerar en sådan är det viktigt att veta vad som gäller.

Ett tåg som kommer i full fart har en bromssträcka på 600-1 500 meter vilket innebär att tågföraren inte har någon möjlighet att stanna om ett fordon passerar korsningen vid fel tillfälle. Du bär alltså hela ansvaret för att överfarten sker säkert.


Ett tåg som kommer i full fart har en bromssträcka på 600-1 500 meter

När du närmar dig en järnvägskorsning finns det oftast ett varningsmärke som gör dig uppmärksam på vilken typ av järnvägskorsning du närmar dig. Vanligtvis finns även tre gula avståndsmärken som anger avståndet till korsningen i tredjedelar. Avståndsmärket längst bort från korsningen har tre röda streck och avståndsmärket närmast korsningen har ett rött streck.

Om det finns ett Stoppmärke före järnvägskorsningen ska du i första hand stanna vid stopplinjen, saknas en sådan ska du istället stanna precis innan du kör in på spårområdet.

Vägmärken innan och i järnvägskorsningar

Järnvägskorsning med bommar

Detta vägmärke varnar om att vägen korsar en järnväg med bommar.

Järnvägskorsning utan bommar

Detta vägmärke varnar om att vägen korsar en järnväg utan bommar.

Avstånd till järnvägskorsning

Dessa avståndsmärken talar om avståndet till järnvägen i tredjedelar. Det märke du möter först är det som har tre streck.

Kryssmärke (ett spår)

Denna anordning sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg med ett spår.

Kryssmärke (flera spår)

Denna anordning sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg med flera spår.

Plankorsningsskärm

Denna anordning används ibland för att göra järnvägskorsningar lättare att upptäcka. Där de används är de i regel uppsatta till höger, till vänster och ovanför korsningen.

Säkerhetsanordningar

Alla järnvägskorsningar är försedda med ett Kryssmärke. Om det är den enda skyddsanordningen så är korsningen en så kallad obevakad järnvägskorsning. Denna typ av korsning får du endast passera när du själv har försäkrat dig om att det inte kommer något tåg.

Om järnvägskorsningen utöver kryssmärket även är utrustad med ljus- och ljudsignaler och/eller bommar så är korsningen en bevakad järnvägskorsning. Denna typ av korsning får du endast passera när signalerna visar att du får köra, bommarna är uppfällda och du själv har försäkrat dig om att det inte kommer något tåg.

Ljussignaler i järnvägskorsningar

Rött blinkande ljus

Rött blinkande ljus betyder alltid stopp. Du får inte passera stopplinjen eller, om sådan saknas, signalen innan ljuset har släckts.

Vitt blinkande ljus

Vitt blinkande ljus betyder indirekt att korsningen får passeras. Signalen har dock inte samma innebörd som grönt, utan betyder att du måste passera med stor försiktighet eftersom järnvägsfordon i vissa fall kan komma trots signalen.

Oavsett vilken typ av skyddsanordning en järnvägskorsning är utrustad med så kan du aldrig lita blint på den - du måste alltid själv kontrollera att det inte kommer ett tåg innan du passerar korsningen. Titta alltid åt både vänster och höger när du kontrollerar detta.


Kontrollera alltid själv att inget tåg kommer innan du passerar ett järnvägs- eller spårvägsspår

När du har försäkrat dig om att det inte kommer något tåg bör du växla ner till en låg växel och snabbt passera korsningen. Genom att växla ner minimeras risken för motorstopp samtidigt som motorcykelns kraft och accelerationsförmåga ökar.

Viktiga regler

  • Om det finns en ljussignal i järnvägskorsningen så får du aldrig köra mott rött, även om bommarna är uppfällda.
  • Det är stoppförbud i järnvägskorsningar.
  • Det är parkeringsförbud närmare än 30 meter före och efter järnvägskorsningar.
  • Det är förbjudet att köra om strax före och i järnvägskorsningar utan bommar eller trafikljus med röd, grön och gul signal. Förbudet gäller inte omkörning av tvåhjuliga fordon.

Det är alltså tillåtet att köra om andra fordon i järnvägskorsningar med bommar eller trafikljus med röd, grön och gul signal. Men med tanke på de potentiella riskerna bör du undvika sådana omkörningar.


Du får aldrig köra mot rött i järnvägskorsningar