Faror vid landsvägskörning

Allvarliga olyckor

Landsvägar hör till de allra farligaste vägarna och varje år sker det tyvärr många och allvarliga olyckor på dem.

Den individuella risken för att man som motorcykelförare ska skadas svårt eller omkomma i en trafikolycka är rent statistiskt högst på landsvägar där 70 km/h är den högsta tillåtna hastigheten. Ungefär 50 % av alla motorcyklister som omkommer i trafiken gör det på en väg där 70 km/h gäller.

Störst risk är det i kurvor. Nästan 45 % av alla dödsolyckor med motorcykel sker i kurvor.

För att minimera risken att råka ut för en olycka vid landsvägskörning så är det viktigt att hålla hastighetsbegränsningarna, att köra defensivt och att vara medveten om de vanligaste farorna vid landsvägskörning.

Fartblindhet

Fartblindhet innebär inte att du får nedsatt syn på grund av hög fart utan att du tror att du kör långsammare än vad du faktiskt gör.

Fartblindhet inträffar vanligtvis efter en stunds körning på en landsväg, motorväg eller motortrafikled. Fartblindhet beror på att du vänjer dig vid en hög hastighet och upplever den som normal, behaglig och inte alls så hög som den faktiskt är.

Fartblindhet innebär att du tror att du kör långsammare än vad du faktiskt gör

Risken att bli fartblind är som allra störst på raka, breda och jämna motorvägar med lite trafik genom öppna landskap.

Den största risken med fartblindhet är att du underskattar hur lång tid det kommer ta att sänka hastigheten eller att stanna motorcykeln helt. Detta kan exempelvis leda till att du kör för snabbt in på en avfart och kör av vägen eller missbedömer motorcykelns stoppsträcka och kör in ett framförvarande fordon.

Riskfaktorer

• Höga hastigheter
• Raka, breda och jämna vägar
• Monoton körning
• Lite trafik
• Trötthet

Konsekvenser

• För hög fart vid avfarter och i kurvor - risk för avåkning.
• Underskattad stoppsträcka - risk för kollision.
• För kort avstånd framåt - risk för kollision.
• För hög hastighet - risk för böter.

När du vet att risken för fartblindhet är stor så bör du med jämna mellanrum kontrollera att du håller en lämplig hastighet genom att titta på hastighetsmätaren. Det är speciellt viktigt innan du måste sänka farten eller stanna motorcykeln helt, exempelvis när du närmar dig en avfart eller en kö. Om du då inte tittar på hastighetsmätaren så är risken stor att du kör betydligt snabbare än vad du tror och därför inte sänker hastigheten tillräckligt.

Om du inte tittar på hastighetsmätaren när du närmar dig en avfart så är risken stor att du inte sänker hastigheten tillräckligt mycket

Vindbyar

På grund av att motorcyklar har en relativt låga vikt så påverkas de lätt av vindbyar. Risken att bli träffad av en stark vindby är som störst när du kör i hög hastighet och möter, kör om eller blir omkörd av ett stort fordon. Risken kan öka om din motorcykel har en kåpa.

För att minska risken att vingla till eller ofrivilligt ändra kurs gäller det då att vara beredd på vinden, hålla hårt i styret och att ha ett ordentligt avstånd i sidled från fordonet.

När du kör på broar måste du räkna med att det kan förekomma sidvind som är så stark att den kan påverka din kurshållning.

På vissa platser finns varningsmärken uppsatta där risken för sidvind är stor. Vägmärket anger då den vanligaste vindriktningen.

När det finns risk för sidvind eller vindbyar gäller det att hålla hårt i styret för att behålla kursen

Tunnelseende

När du kör med hög hastighet så blir ditt avsökningsområde smalare och du upptäcker inte rörelser i periferin på samma sätt som annars, detta kallas för tunnelseende.

Ett visst tunnelseende är oundvikligt vid höga hastigheter. För att motverka riskerna förknippade med fenomenet så är det viktigt att du aktivt söker av området vid sidan av vägen så att du i tid upptäcker exempelvis fotgängare och cyklister som färdas där eller vilda djur som är på väg ut ur skogen.

Tunnelseende innebär att ditt avsökningsområde blir smalare

Tunnelseende kan både förvärras och uppstå av trötthet, alkohol, stress, droger, olämpliga läkemedel eller sjukdom som exempelvis migrän.

Vägarbeten

Vid både stora och små vägarbeten så är det viktigt att du visar stor hänsyn för de som arbetar vid vägen och att du passerar med lämplig hastighet och god säkerhetsmarginal i sidled.

Räkna inte med att du varken syns eller hörs när du passerar. Räkna däremot med att vägbanan kan vara hal, att ett stort fordon kanske börjar backa plötsligt eller att någon kliver ut i vägen.

Tänk på att de som kör väghållningsfordon och arbetar vid vägarbeten är väldigt utsatta eftersom de inte kan hålla ständig uppsikt på trafiken.

Passera alltid vägarbeten och väghållningsfordon med stor försiktighet

Väghållningsfordon i arbete ska du passera på den sida som är lämplig under rådande omständigheter. Du får alltså passera både på höger och vänster sida.

Kom ihåg att det är föraren med hindret (exempelvis ett väghållningsfordon) på sin sida av vägen som ska stanna och lämna företräde vid möte.

Följ alltid de anvisningar som ges av flaggvakt eller signalanläggning. Vid vägarbeten gäller alltid orangefärgade vägmärken och gula vägmarkeringar före standardanvisningar.

Vid vägarbeten omleds ofta trafiken tillfälligt. Orangefärgade pilar visar då vilken färdriktning du ska köra.

Färdriktning vid tillfällig omledning av trafik

Nylagd asfalt

I vanliga fall ger asfaltsvägar väldigt bra väggrepp men när asfalten är helt nylagd så kan den bli mycket hal.

Nylagd asfalt är särskilt farlig i samband med regn och stark värme. Asfalt består nämligen av en blandning av grus och olja och innan nylagd asfalt har hunnit sätta sig så ligger oljan kvar som en hal hinna ovanpå gruset. När det regnar blandas vattnet med oljan och gör väglaget ännu halare. Är det dessutom mycket varmt tränger mer olja upp ur asfalten vilket kan göra vägen glashal.

Nylagd asfalt kan vara mycket hal, speciellt i samband med regn och stark värme

Asfalthalkan brukar försvinna två-tre dagar efter asfalten har lagts, när oljan har pressats ner i gruset av trafiken.

Rullgrus

Rullgrus är löst grus som ligger på körbanan. Oftast är det grus som ligger kvar efter vinterväghållningen, därför är risken att bli överraskad av rullgrus störst på våren - innan väghållaren har hunnit få bort gruset. Från 1 juni ska gruset efter vinterväghållningen vara borta, men tyvärr är så inte alltid fallet. I samband med vägreparationer är det dessvärre också vanligt att grus lämnas kvar på vägen. Du måste alltså räkna med att det kan finnas grus på vägarna även under sommaren och hösten.

Mest grus finns i kurvor och korsningar, vilket är de platser där flest olyckor med motorcykel sker. Var fjärde motorcyklist som skadas allvarligt utanför tätbebyggda områden gör det på grus.

Det är störst risk att överraskas av rullgrus på våren, i kurvor och korsningar

Vattenplaning

Vattenplaning är när ett fordon kör så fort genom en vattensamling att det uppstår en vattenfilm mellan fordonets däck och vägbanan som gör att fordonets väggrepp försvinner helt. Risken för vattenplaning finns året om eftersom vattensamlingar kan finnas på vägen året om.

Det är i huvudsak tre faktorer som avgör om ett fordon vattenplanar när det kör igenom en vattensamling: hastigheten, vattenmängden på vägbanan och däcken.

Risken för vattenplaning ökar med hastigheten, vattenmängden och däckens bredd och skick

Ju snabbare du kör igenom en vattensamling desto högre är risken för vattenplaning. Samma sak gäller för vattenmängden: ju mer vatten desto högre är risken för vattenplaning.

Tänk på att det på hårt trafikerade vägar bildas spår i vägbanan. Om det regnar eller har regnat så fylls dessa med vatten. Risken för vattenplaning i slitspår är mycket stor.

Både däckens mönsterdjup och bredd påverkar risken för vattenplaning. Slitna och breda däck är den absolut sämsta kombinationen.

Däckens mönster har för uppgift att leda bort vatten, om däcken är slitna och mönsterdjupet är dåligt så kan däcken inte leda bort tillräckligt mycket vatten. Om däcken dessutom är breda så ökar risken för vattenplaning ytterligare.

Ett bra mönsterdjup minskar risken för vattenplaning och förbättrar däckens våtgrepp

Faktorer som ökar risken för vattenplaning:

• Hög hastighet
• Djupa vattensamlingar
• Breda däck
• Slitna däck
• Lätt belastade hjul
• Spårbildningar i vägbanan

Om du skulle råka ut för vattenplaning bör du släppa gasen och bromsen och undvika att svänga eller parera med styret. När däcken får grepp igen så är det viktigt att framhjulet är vinklat åt samma håll som det var innan du vattenplanade.

Djur

På våra landsvägar förekommer många olika sorters vilda djur. Riskerna förknippade med dessa kan du läsa om i kapitlen Viltolyckor och Vid en viltolycka.

Men på vägarna förekommer även en annan stor grupp djur, nämligen hästar med ryttare. De förekommer inte bara på landsvägar utan även inom tätorter. Oavsett var du stöter på hästar med ryttare så måste du tänka på att hästar är lättskrämda djur och att ryttarna ofta är ungdomar utan riktig trafikvana.

I vissa områden är det mycket vanligt att stöta på häst med ryttare på vägarna

Tänk på följande när du passerar en häst med ryttare:

• Undvik att tuta eller skapa onödigt motorljud.
• Blända av när du kör med helljus.
• Passera med låg hastighet och god säkerhetsmarginal i sidled.
• Ha om möjligt ögonkontakt med ryttaren eller hästföraren när du passerar.
• Accelerera mjukt när du väl har passerat.

Varningsmärken

Innan många, men inte alla, av de faror som du kan stöta på vid landsvägskörning finns det varningsmärken uppsatta. De kan exempelvis varna dig för att du närmar dig en skarp kurva eller att risken för djur på eller vid vägen är extra stor.

Varningsmärken är alltid uppsatta i god tid innan faran i förhållande till den hastighet som gäller på vägen

Om inget anges på en tilläggstavla så sätts varningsmärken upp på följande avstånd före den fara som märket varnar för:

• 30-50 km/h: 5-75 meter
• 60-70 km/h: 50-200 meter
• 80-90 km/h: 150-250 meter
• 100-120 km/h: 200-400 meter

När du passerar ett varningsmärke ska du anpassa hastigheten och inta handlingsberedskap.