Hem
Bli medlem
Logga in
Prov Prov Prov
MC-Resan
Vägmärkesspelet
Körkortsteori
Vägen till MC-kortet
Vägmärken
Presentkort
Översikt
Rapport
Spara
Spara

Inlärning och utveckling

Inlärning

Hur vi lär oss köra motorcykel handlar om så mycket mer än om vi övningskör privat eller på trafikskola eller vilka läromedel vi använder oss av.

Den viktigaste fasen av vår inlärning sker till hög grad undermedvetet och handlar om hur vi låter våra erfarenheter och andra människor, framförallt andra förare, påverka oss. Denna fas av vår inlärning tar inte slut när vi har tagit körkort utan fortsätter i stort sett hela livet, men framförallt under de första åren som förare.


Inlärningsfasen fortsätter även efter att vi har tagit körkort

Alla erfarenheter, vare sig de är positiva eller negativa, kan forma dig på ett positivt eller negativt sätt. Det är ditt ansvar att se till att du utvecklas åt rätt håll så att du blir en bättre och bättre förare.

Om du till exempel gör ett misstag så gäller det att du lär dig av det, så att du inte gör om det. Detsamma gäller om du ser en annan förare göra ett misstag - lär dig av dennes misstag så att du själv inte upprepar det.

Sannolikhetsinlärning

Sannolikhetsinlärning är en inlärningsmetod som innebär att du lär dig av dina erfarenheter i trafiken och sedan fattar beslut baserat på dessa erfarenheter.

För de flesta så är sannolikhetsinlärning bara någonting positivt. Om du exempelvis vet att sannolikheten är stor att barn leker intill vägen på en viss sträcka, eftersom du har sett dem leka där tidigare, så kommer detta troligtvis leda till att du sänker hastigheten och höjer handlingsberedskapen på just den sträckan.

Men tyvärr kan sannolikhetsinlärning även vara negativt, men endast om du tillåter den att vara det. Om du exempelvis svänger vänster i samma korsning varje dag utan att det någonsin kommer någon trafik på den korsande vägen så kan det tillslut leda till att du blir ouppmärksam i korsningen. Tänk om du en dag kör ut i korsningen utan att först kontrollera trafiken och det just den dagen faktiskt kommer en bil från ena hållet...

Eftersom denna inlärningsprocess hela tiden sker undermedvetet så är det viktigt att du tänker aktivt på vilka beslut du tar i trafiken och inte bara kör på gammal vana.


Sannolikhetsinlärning kan vara både positivt och negativt

Imitationsinlärning

Det är inte bara dina egna erfarenheter som formar dig som förare, andra förare och deras beteende i trafiken gör det också. När du är ung är det speciellt dina föräldrar och dina vänner som spelar en avgörande roll i inlärningsprocessen. Att ta efter andras beteende kallas för imitationsinlärning, även detta sker undermedvetet och kan vara både positivt och negativt.

Om du vet med dig att en person i din närhet kör oansvarsfullt är det viktigt att du inte tar efter den personens beteende.


Att ta efter och lära sig av andra personers beteende kallas för imitationsinlärning

Även andra personer än förare kan påverka dig, till och med personer du aldrig har träffat (kändisar, idoler m.fl.) kan påverka ditt beteende i trafiken, speciellt när du är ung. Detta kallas för identifiering och kan även det vara både positivt och negativt beroende på vilka dina förebilder är och vilka värderingar de representerar.

Djup-, över- och ytinlärning

Begreppen djupinlärning, överinlärning och ytinlärning handlar om på vilket sätt du tar in ny teoretisk information och praktiska kunskaper. Dessa begrepp är extra viktiga under din inledande inlärningsperiod, det vill säga nu, eftersom det är så mycket nytt du måste lära dig. Men eftersom du kommer att fortsätta utvecklas som förare även efter att du har tagit körkort så bör du ha dessa begrepp i bakhuvudet även i framtiden.

Djupinlärning är något positivt och innebär att du lär dig helheten och förstår sammanhangen och orsakerna. Genom de ökade kunskaperna som djupinlärning leder till så får du en mycket bättre förståelse för trafikreglerna och varför de är utformade som de är. Djupinlärning leder dessutom till att dina nya kunskaper stannar kvar på ett annat sätt än om du bara pluggar för att klara teoriprovet och uppkörningen.


Djupinlärning leder till en djupare förståelse för trafikreglerna och till kunskaper som verkligen stannar kvar

Överinlärning är också något positivt och innebär att du övar på en praktisk färdighet (exempelvis på att hitta dragläge) tills den sitter i ryggmärgen. Detta krävs för att den tekniska delen av din körning ska ske i princip automatiskt. Att öva och öva på att hitta dragläge eller växla snabbt utan att flytta blicken från vägen tills du kan göra det nästan utan att tänka är två exempel på överinlärning.

Ytinlärning är däremot något negativt och innebär att du bara försöker lära dig det du behöver så snabbt som möjligt, utan att förstå helheten, för att klara teoriprovet och uppkörningen. Om du studerar på detta sätt och mot förmodan klarar proven så är risken stor att okunskapen och osäkerheten som detta leder till får allvarliga konsekvenser vid ett senare tillfälle.

Utveckling

De allra flesta nyblivna körkortstagare går igenom tre faser i sin utveckling innan de blir den bästa föraren de kan bli. Vissa gör det snabbare än andra och vissa stannar tyvärr upp i sin utveckling innan de har hunnit lämna den första eller andra fasen.

Det är normalt att man till en början kanske beter sig lite omoget i trafiken eller förlitar sig blint på reglerna, men målet är att så snabbt som möjligt utvecklas till en ansvarstagande och hänsynsfull förare.


Även efter att du har tagit körkort så har du fortfarande en hel del kvar att lära dig

Fas 1 - Omogen och självisk - Agerar ofta själviskt och utan konsekvenstänkande. Irriterar, överraskar och skrämmer andra förare med sitt impulsiva beteende.

Fas 2 - Regeltänkande "rättshaverist" - Utgår endast från reglerna och struntar i att vissa trafikanter kräver extra hänsyn och att vissa situationer kräver lite sunt förnuft som reglerna inte nämner. Blir arg och agerar kanske farligt när andra bryter mot reglerna.

Fas 3 - Mogen och hänsynsfull - Följer reglerna men kan även använda sin erfarenhet och sitt förnuft istället om det krävs för att avvärja en farlig situation. Hetsar inte upp sig i onödan och har förståelse för andra förare, även när de bryter mot trafikreglerna eller agerar "fel".

"För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna." –Trafikförordningen 2 kap, 1 §

Unga förare

Förare mellan 18-19 år löper 5-6 gånger större risk att råka ut för en olycka än den genomsnittliga föraren. Det beror på en rad olika saker, bland annat:

  • Dåliga förebilder - Kan leda till onödigt risktagande.
  • Dålig självkännedom - Kan leda till en överskattad körförmåga.
  • Lite trafikerfarenhet - Kan leda till stress och dåliga beslut i en kritisk situation.
  • Orealistisk verklighetsuppfattning - Kan bero på exempelvis film och tv i kombination med lite egen trafikerfarenhet.
  • Dålig självkontroll - Kan leda till dåliga beslut på grund av ilska.
  • Låg mognadsgrad - Kan leda till impulsiva och irrationella handlingar.

Självklart är det många äldre, mer erfarna förare, som också har dessa brister, men de är vanligare bland unga förare. Oavsett ålder så är de brister som måste arbetas bort.


18-19 åringar löper 5-6 gånger större risk att råka ut för en olycka än den genomsnittliga föraren

Unga män

Män i allmänhet och unga män i synnerhet överskattar sin egen kör- och reaktionsförmåga i större utsträckning än någon annan grupp. Det är speciellt vanligt bland de som har haft körkort i ett par år. Självsäkerheten gör att de känner sig odödliga vilket leder till att de ofta kör för fort och tar onödiga risker.

Unga kvinnor

Moderna studier om unga kvinnors sätt att köra på visar att de ofta underskattar sin egen körförmåga, men att de på senare år har börjat ta mer risker och köra med högre hastigheter.

Olycksfåglar

Vissa personer har en personlighet och en livsstil som gör att de löper en mycket större olycksrisk än de flesta. Dessa personer kallas för olycksfåglar och utgör ungefär 15 % av befolkningen. Trots att de är ganska få så är de iblandade i ungefär 50 % av alla trafikolyckor.

De så kallade olycksfåglarna är ofta impulsiva och tar onödiga risker, samtidigt som de blir arga och kränkta när någon annan kör om eller gör ett misstag

Gemensamt för denna grupp är att de:

  • Är impulsiva och tar risker utan att tänka på konsekvenserna.
  • Bortförklarar allt vilket leder till att de aldrig lär sig av sina misstag.
  • Är prestigetänkande och blir kränkta om någon kör om, tutar eller liknande.
  • Blir väldigt arga, och tar ut sin ilska på farliga sätt, när andra gör fel i trafiken (detta kallas självhävdelse)
  • Är anonyma till vardags men tar "revansch" i trafiken genom att köra snabbt och riskfyllt (detta kallas reaktionsbildning).
  • Inte uppfattar uppenbart farliga situationer som riskfyllda, eller helt enkelt struntar i risker - speciellt när de är stressade (detta kallas bortträngning).

Dessa negativa beteenden och personlighetsdragen förekommer naturligtvis även bland förare som inte tillhör olycksfåglarna.

Äldre förare

Upp till en viss gräns kör förare säkrare och säkrare ju äldre de blir eftersom de blir mer och mer erfarna. Förare mellan 65-74 år är till exempel inblandade i färre trafikolyckor än förare mellan 18-19 år. Deras erfarenhet och goda självkännedom gör att de kan anpassa sin körning på ett sådant sätt att de kan undvika eller minimera riskerna med de för dem svåraste trafiksituationerna.

Förare över 75 år är däremot inblandade i ungefär lika många trafikolyckor som förare mellan 18-19 år, det vill säga 5-6 gånger fler än den genomsnittliga föraren. Det beror på att de har nedsatta sinnen, sämre reaktionsförmåga och att de inte kan uppfatta och tolka information lika snabbt som yngre förare.


Förare över 75 år löper också 5-6 gånger större risk att råka ut för en olycka än den genomsnittliga föraren

Jämfört med den genomsnittliga föraren så råkar förare över 75 år oftare ut för olyckor i korsningar. De får även ofta problem i andra stressiga situationer där många fordon är inblandade, exempelvis vid körfältsbyten samt vid av- och påfarter till motorvägar och motortrafikleder.

Förare över 75 år missar även att stanna vid rödljus och glömmer att blinka innan de svänger i större utsträckning än andra åldersgrupper.

Visa extra stor hänsyn mot äldre förare - Tänk på att du också kommer att bli gammal en dag.