iKörkortMC
iKörkortMC
Prov
Bokmärken
Översikt
Att lära sig köra handlar inte bara om att klara teoriprovet och uppkörningen. Det handlar också om hur du utvecklas som förare över tid, vilka vanor du skapar och hur du påverkas av dina egna erfarenheter och av andra människor i trafiken.
I det här kapitlet får du läsa om hur inlärning fungerar, hur olika förare utvecklas och vilka risker som kan uppstå om man lär in fel beteenden.
Hur du lär dig att köra motorcykel och utvecklas som förare påverkas inte bara av hur du pluggar teori och övningskör, utan också av dina erfarenheter, vanor och förebilder.
En mycket viktig del av vår inlärning sker undermedvetet och handlar om hur vi låter våra erfarenheter och andra människor, framför allt andra förare, påverka oss. Denna del av inlärningen tar inte slut när vi har tagit körkort, utan fortsätter i stort sett hela livet, särskilt under de första åren som förare.
Inlärningsfasen fortsätter även efter att vi har tagit körkort
Alla erfarenheter, både positiva och negativa, kan påverka dig som förare. Det är ditt ansvar att se till att du utvecklas åt rätt håll, så att du hela tiden blir en bättre förare.
Om du gör ett misstag är det viktigt att du lär dig av det, så att du inte upprepar det. Detsamma gäller när du ser andra förare göra misstag – lär dig av dem så att du själv inte gör samma sak.
Sannolikhetsinlärning innebär att du lär dig av dina erfarenheter i trafiken och anpassar ditt beteende efter vad som brukar hända.
För de flesta är sannolikhetsinlärning bara något positivt. Om du exempelvis vet att sannolikheten är stor att barn leker intill vägen på en viss sträcka, eftersom du har sett dem leka där tidigare, kommer detta troligtvis att leda till att du sänker hastigheten och höjer din handlingsberedskap på just den sträckan.
Men sannolikhetsinlärning kan också få negativa konsekvenser. Om du exempelvis svänger vänster i samma korsning varje dag utan att det någonsin kommer någon trafik på den korsande vägen kan det till slut leda till att du blir ouppmärksam i korsningen. Tänk om du en dag kör ut i korsningen utan att först kontrollera trafiken och det just den dagen faktiskt kommer en bil från ena hållet?
Eftersom denna inlärningsprocess hela tiden sker undermedvetet är det viktigt att du tänker aktivt på vilka beslut du tar i trafiken och inte bara kör på gammal vana.
Kom ihåg: Det som brukar hända i trafiken är inte alltid det som kommer att hända nästa gång.
Sannolikhetsinlärning kan vara både positivt och negativt
Det är inte bara dina egna erfarenheter som formar dig som förare. Även andra förare och deras beteende i trafiken påverkar dig. När du är ung är det särskilt dina föräldrar och vänner som spelar en avgörande roll i din inlärning.
Att ta efter andras beteende kallas för imitationsinlärning. Även denna inlärning sker undermedvetet och kan vara både positiv och negativ. Om du vet att personer i din närhet kör oansvarsfullt är det viktigt att du inte tar efter deras beteende.
Att ta efter och lära sig av andra personers beteende kallas för imitationsinlärning
Även personer som inte själva kör motorcykel kan påverka dig. Att påverkas av förebilder, idoler eller andra personer du ser upp till kallas för identifiering. Det kan påverka ditt beteende i trafiken och vara både positivt och negativt, beroende på vilka värderingar dina förebilder har.
Begreppen djupinlärning, överinlärning och ytinlärning beskriver tre olika sätt att lära sig. De är särskilt viktiga i början, eftersom du då har mycket nytt att ta in. Men eftersom du kommer att fortsätta utvecklas som förare även efter att du har tagit körkort bör du ha dessa begrepp i bakhuvudet även senare.
Djupinlärning är något positivt och innebär att du lär dig helheten och förstår sammanhangen och orsakerna. Genom de ökade kunskaperna som djupinlärning leder till får du en mycket bättre förståelse för trafikreglerna och varför de är utformade som de är. Djupinlärning gör dessutom att dina kunskaper sitter kvar mycket bättre än om du bara pluggar för att klara teoriprovet och uppkörningen.
Det viktiga är inte bara att du lär dig, utan också hur du lär dig
Överinlärning är också något positivt och innebär att du övar på en praktisk färdighet (exempelvis på att hitta dragläge) tills den sitter i ryggmärgen. Detta krävs för att den tekniska delen av din körning ska ske i princip automatiskt. Att öva mycket på att hitta dragläge eller växla snabbt utan att flytta blicken från vägen tills du kan göra det nästan utan att tänka är två exempel på överinlärning.
Ytinlärning är däremot något negativt och innebär att du bara försöker lära dig det du behöver så snabbt som möjligt, utan att förstå helheten, för att klara teoriprovet och uppkörningen. Om du studerar på detta sätt och ändå klarar proven är risken stor att okunskapen och osäkerheten som detta leder till får allvarliga konsekvenser vid ett senare tillfälle.
Efter körkortet fortsätter du att utvecklas som förare. Erfarenhet gör ofta stor skillnad, men bara om du lär dig på rätt sätt.
Många nyblivna förare går igenom tre faser i sin utveckling innan de blir den bästa föraren de kan bli. Vissa gör det snabbare än andra och vissa stannar tyvärr upp i sin utveckling innan de har hunnit lämna den första eller andra fasen.
Det är normalt att man i början kan bete sig lite omoget i trafiken eller förlita sig blint på reglerna, men målet är att så snabbt som möjligt utvecklas till en ansvarstagande och hänsynsfull förare.
Även efter att du har tagit körkort har du fortfarande en hel del kvar att lära dig
Nedan beskrivs de tre faser som många förare går igenom och hur de påverkar sättet att tänka och agera i trafiken.
Fas 1: Omogen och självisk – Agerar ofta själviskt och utan konsekvenstänkande. Irriterar, överraskar och skrämmer andra förare med sitt impulsiva beteende.
Fas 2: Regelfokuserad och oflexibel – Utgår endast från reglerna och struntar i att vissa trafikanter kräver extra hänsyn och att vissa situationer kräver lite sunt förnuft som reglerna inte nämner. Blir arg och kan agera farligt när andra bryter mot reglerna.
Fas 3: Mogen och hänsynsfull – Följer reglerna men kan också använda sin erfarenhet och sitt förnuft om det behövs för att avvärja en farlig situation. Hetsar inte upp sig i onödan och har förståelse för andra förare, även när de bryter mot trafikreglerna eller agerar "fel".
"För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna." –Trafikförordningen 2 kap, 1 §
Unga förare har ofta mindre erfarenhet och löper därför större risk att hamna i svåra situationer i trafiken. Förare mellan 18–19 år löper 5–6 gånger större risk att råka ut för en olycka än den genomsnittliga föraren. Det beror på en rad olika saker, bland annat:
Självklart finns det också äldre och mer erfarna förare som har dessa brister, men de är vanligare bland unga förare. Oavsett ålder är det brister som måste arbetas bort.
18–19-åringar löper 5–6 gånger större risk att råka ut för en olycka än den genomsnittliga föraren
Unga män
Män i allmänhet, och unga män i synnerhet, överskattar sin egen kör- och reaktionsförmåga i större utsträckning än någon annan grupp. Det är särskilt vanligt bland de som har haft körkort i ett par år. Den överdrivna självsäkerheten kan göra att de känner sig osårbara och därför kör för fort och tar onödiga risker.
Unga kvinnor
Studier av unga kvinnors körsätt visar att de oftare underskattar sin egen körförmåga, men att de på senare år har börjat ta mer risker och köra med högre hastigheter.
Vissa personer har en personlighet och en livsstil som gör att de löper en mycket större olycksrisk än de flesta, bland annat på grund av hur de tänker och beter sig i trafiken. Dessa personer brukar kallas för olycksfåglar och utgör ungefär 15 % av befolkningen. Trots att de är ganska få är de inblandade i ungefär 50 % av alla trafikolyckor.
De så kallade olycksfåglarna är ofta impulsiva och tar onödiga risker, samtidigt som de blir arga och kränkta när någon annan kör om eller gör ett misstag
Gemensamt för denna grupp är att de:
Dessa negativa beteenden och personlighetsdrag förekommer naturligtvis även bland förare som inte tillhör olycksfåglarna.
Upp till en viss gräns kör förare säkrare och säkrare ju äldre de blir, eftersom de blir mer erfarna. Förare mellan 65–74 år är till exempel inblandade i färre trafikolyckor än förare mellan 18–19 år. Deras erfarenhet och goda självkännedom gör att de ofta kan anpassa sin körning och minska riskerna i de trafiksituationer som är svårast för dem.
Förare över 75 år är däremot inblandade i ungefär lika många trafikolyckor som förare mellan 18–19 år, det vill säga 5–6 gånger fler än den genomsnittliga föraren. Det beror på att de har nedsatta sinnen, sämre reaktionsförmåga och att de inte kan uppfatta och tolka information lika snabbt som yngre förare.
Äldre förare har ofta stor erfarenhet, men med stigande ålder kan vissa förmågor försämras
Jämfört med den genomsnittliga föraren råkar förare över 75 år oftare ut för olyckor i korsningar. De får även ofta problem i andra stressiga situationer där många fordon är inblandade, exempelvis vid körfältsbyten samt vid av- och påfarter till motorvägar och motortrafikleder.
De missar också oftare än andra åldersgrupper att stanna vid rödljus och att blinka innan de svänger.
Visa extra stor hänsyn mot äldre förare. Tänk på att du själv också kan behöva extra förståelse en dag.
Gör körkortspluggandet roligare och lättare än någonsin och spela dig igenom hela körkortsteorin med vårt spel MC-Resan!
Testa dina kunskaper med ett gratis teoriprov. Provet fungerar på alla enheter och frågorna är utformade på samma sätt som på det riktiga teoriprovet.
