iKörkort MC
iKörkort MC
Prov
Bokmärken
Översikt
Inledning
Motorcykeln
Människan
Miljö
Stadskörning
Landsvägskörning
Mörker och halka
Olyckor
Siffror och statistik
Förarprovet
Övrigt
Ljudbok
Videointrokurs
Motorcykelns avgaser påverkar både miljön och människors hälsa. I det här kapitlet får du lära dig hur avgassystemet fungerar, vilka problem olika utsläpp kan orsaka och hur du själv kan påverka utsläppen genom ditt val av bränsle och körsätt.
Motorcykelns avgassystem består av avgasrör, ljuddämpare och på modernare motorcyklar även en katalysator.
Om avgasljudet plötsligt blir högre har det troligtvis uppstått en läcka i avgassystemet. En läcka gör nämligen så att ljuddämparen inte längre fungerar optimalt.
En polis har rätt att avgöra om din motorcykel låter för mycket, och rätt att bötfälla dig för åstadkommande av onödigt buller, genom att bara lyssna på motorcykeln.
Katalysatorn kan rena ungefär 80–95 % av de skadliga ämnena i motorcykelns avgaser genom att omvandla dem till mindre skadliga ämnen, främst koldioxid och vatten.
Katalysatorn minskar alltså inte koldioxidutsläppet, det enda sättet att minska det är genom lägre bränsleförbrukning – välj därför en så bränslesnål motorcykel som möjligt, välj bort motorcykeln när du kan och kör sparsamt.
Katalysatorn omvandlar avgaser till vatten och koldioxid
Katalysatorn har en extremt hög arbetstemperatur, ungefär 400–600 °C. Det innebär två viktiga saker:
Om du kör med för högt varvtal och kraftigt gaspådrag kan katalysatorns rening bli mindre effektiv, vilket kan öka utsläppen.
Kolmonoxid är en lukt- och färglös gas som finns i avgaser. Den är farlig eftersom den försämrar blodets förmåga att transportera syre. Eftersom gasen varken syns eller luktar är den svår att upptäcka.
Om du utsätts för avgaser och får huvudvärk eller börjar må illa måste du direkt få frisk luft för att inte drabbas av kolmonoxidförgiftning.
Kolmonoxidförgiftning kan ske:
I en kö i en tunnel kan avgaser innebära risk för kolmonoxidförgiftning
Fordonstrafiken påverkar inte bara klimatet. Den försämrar också luftkvaliteten och kan orsaka allvarliga problem för både miljön och människors hälsa.
Alla skadliga partiklar i trafikmiljö kommer inte från avgaserna. En stor del av partikelhalterna i luften kan också komma från slitage på däck, bromsar och vägbana samt från vägdamm som virvlas upp.
Flera tusen svenskar beräknas varje år dö i förtid, främst i cancer samt akuta hjärt- och lungsjukdomar, till följd av trafikens luftföroreningar, alltså både avgaser och slitagepartiklar. Det är betydligt fler som dör av trafikens luftföroreningar än i trafikolyckor.
Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser.
Växthusgaserna har egenskaper som gör att de kan fånga upp en del av den värme som annars skulle lämna jorden. Detta fenomen kallas för växthuseffekten och är en nödvändighet för allt liv på jorden. Utan denna skyddande atmosfär av gaser skulle jorden nämligen vara ungefär 30 grader kallare än vad den är idag.
När mängden växthusgaser i atmosfären ökar, till exempel genom ökade koldioxidutsläpp, stannar mer värme kvar på jorden. Då förstärks växthuseffekten och den globala medeltemperaturen stiger. Det kan i sin tur leda till att polarisarna smälter, att djurarter utrotas och att extrema väderhändelser och naturkatastrofer blir vanligare.
Vägtrafiken bidrar till växthuseffekten genom stora utsläpp av koldioxid. I Sverige står vägtrafiken för ungefär 30 % av koldioxidutsläppen.
Fordonstrafiken är en bidragande orsak till växthuseffekten och att den globala medeltemperaturen stiger
Kolmonoxid, CO – Påverkar kroppens centrala nervsystem negativt och minskar blodets förmåga att transportera syre.
Kväveoxider, NOX – Försurar mark och sjöar samt bidrar till övergödning i sjöar och hav, vilket kan leda till algblomning, syrebrist och bottendöd. Kan även skada arvsmassan samt irritera luftvägar och slemhinnor. Bidrar tillsammans med kolväten till bildandet av marknära ozon.
Kolväten, HC – Kan skada arvsmassan och orsaka cancer. Bidrar tillsammans med kväveoxider till bildandet av marknära ozon.
Marknära ozon – Ozon högt upp i atmosfären skyddar mot solens strålning. När ozon i stället bildas nära marken – bland annat från utsläpp av kolväten och kväveoxider – blir det skadligt för både människor och natur. Det kan irritera luftvägar och slemhinnor samt skada växter genom att störa fotosyntesen och växternas vattenbalans.
Sot och hälsoskadliga partiklar – I trafikmiljö utsätts vi för sot och partiklar från motorförbränning och vägslitage. Dessa kan bland annat orsaka luftvägsbesvär och cancer.
Buller – Buller stör, kan orsaka stress och andra hälsoproblem och påverkar människors trivsel och hälsa negativt. Undvik därför onödigt höga varvtal och kraftiga accelerationer där motorljudet kan störa andra, särskilt i bostadsområden och sent på kvällen eller natten.
Du får inte köra motorcykeln på ett sätt som orsakar onödigt buller. Regeln gäller oavsett plats och tid på dygnet, och du kan få böter om du bryter mot den.
Ungefär 2 miljoner svenskar utsätts för trafikbuller i hemmet.
Utsläppen från trafiken har minskat kraftigt i Sverige på senare år, men halterna av luftföroreningar är fortfarande för höga på många platser
Det är i regel förbjudet att köra motorcykel i terräng på barmark. Förbudet gäller i hela Sverige, även på egen mark. Det finns vissa undantag, bland annat för körning i samband med jord- och skogsbruk och andra särskilda verksamheter.
Förbudet finns för att skydda mark och vegetation mot skador och för att minska störningar för djurliv och friluftsliv.
Terräng är naturmark utanför vägar, till exempel skog, åkrar, ängar och parkmark. Även stigar, vandringsleder och motionsspår räknas som terräng.
Det är i regel förbjudet att köra i terräng med motordrivet fordon
Biobränslen framställs av biomassa, till exempel växter. Ett exempel är etanol, som blandas in i bensin. E10-bensin kan innehålla upp till 10 % etanol och kan användas i många moderna motorcyklar.
Biobränslen bidrar normalt betydligt mindre till växthuseffekten än fossila bränslen eftersom kolet kommer från biomassa som tidigare tagit upp koldioxid ur atmosfären. Tillverkning och transport kan dock kräva fossil energi, så biobränslen är inte alltid helt klimatneutrala.
Användningen av biobränslen bidrar betydligt mindre till växthuseffekten än fossila bränslen
Gör körkortspluggandet roligare och lättare än någonsin och spela dig igenom hela körkortsteorin med vårt spel MC-Resan!
Testa dina kunskaper med ett gratis teoriprov. Provet fungerar på alla enheter och frågorna är utformade på samma sätt som på det riktiga teoriprovet.
