iKörkort MC
iKörkort MC
Prov
Bokmärken
Översikt
Inledning
Motorcykeln
Människan
Miljö
Stadskörning
Landsvägskörning
Mörker och halka
Olyckor
Siffror och statistik
Förarprovet
Övrigt
Ljudbok
Motorcykelns avgaser påverkar både miljön och människors hälsa. I det här kapitlet får du lära dig hur avgassystemet fungerar, vilka problem olika utsläpp kan orsaka och hur du själv kan påverka utsläppen genom ditt val av bränsle och körsätt.
Motorcykelns avgassystem består av avgasrör, ljuddämpare och på modernare motorcyklar även en katalysator.
Om avgasljudet plötsligt blir högre har det troligtvis uppstått en läcka i avgassystemet. En läcka gör nämligen så att ljuddämparen inte längre fungerar optimalt.
En polis har rätt att avgöra om din motorcykel låter för mycket, och rätt att bötfälla dig för åstadkommande av onödigt buller, genom att bara lyssna på motorcykeln.
Katalysatorn renar ungefär 80–95 % av de skadliga ämnena i motorcykelns avgaser och släpper ut dem i form av koldioxid och vatten.
Katalysatorn minskar alltså inte koldioxidutsläppet, det enda sättet att minska det är genom lägre bränsleförbrukning – välj därför en så bränslesnål motorcykel som möjligt, välj bort motorcykeln när du kan och kör sparsamt.
Katalysatorn omvandlar avgaser till vatten och koldioxid
Katalysatorn har en extremt hög arbetstemperatur, ungefär 400–600 °C. Det innebär två viktiga saker:
Om du kör med för högt varvtal och kraftigt gaspådrag kan katalysatorns rening bli mindre effektiv, vilket kan öka utsläppen av bland annat kolväten och kväveoxider.
Om motorcykeln har katalysator bör du inte ge gas när du startar motorn, eftersom oförbränt bränsle kan skada katalysatorn.
Kolmonoxid är en lukt- och färglös gas som finns i avgaser. Eftersom den inte går att upptäcka med lukt eller syn är den mycket förrädisk. Kolmonoxid är farlig eftersom den försämrar blodets förmåga att transportera syre i kroppen. Om du utsätts för avgaser och får huvudvärk eller börjar må illa måste du direkt få frisk luft för att inte drabbas av kolmonoxidförgiftning.
Kolmonoxidförgiftning kan ske:
Om du fastnar i en kö i en tunnel så finns det risk för kolmonoxidförgiftning
Fordonstrafiken påverkar inte bara klimatet. Den försämrar också luftkvaliteten och kan orsaka allvarliga problem för både miljön och människors hälsa.
Alla skadliga partiklar i trafikmiljö kommer inte från avgaserna. En stor del av partikelhalterna i luften kan också komma från slitage på däck, bromsar och vägbana samt från vägdam som virvlas upp.
Flera tusen svenskar beräknas varje år dö i förtid, främst i cancer samt akuta hjärt- och lungsjukdomar, till följd av trafikens luftföroreningar, alltså både avgaser och slitagepartiklar. Det är betydligt fler som dör av trafikens luftföroreningar än i trafikolyckor.
Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser.
Växthusgaserna har egenskaper som gör att de kan fånga upp en del av den värme som annars skulle lämna jorden. Detta fenomen kallas för växthuseffekten och är en nödvändighet för allt liv på jorden. Utan denna skyddande atmosfär av gaser skulle jorden nämligen vara ungefär 30 grader kallare än vad den är idag.
När mängden växthusgaser i atmosfären ökar, till exempel genom ökade koldioxidutsläpp, stannar mer värme kvar på jorden. Då förstärks växthuseffekten. Detta leder till att den globala medeltemperaturen stiger ytterligare vilket, i sin tur leder till att polarisarna smälter, att djurarter utrotas och att extrema väderhändelser och naturkatastrofer blir vanligare.
Vägtrafiken bidrar till växthuseffekten genom stora utsläpp av koldioxid. I Sverige står vägtrafiken för ungefär 30 % av koldioxidutsläppen.
Fordonstrafiken är en bidragande orsak till växthuseffekten och att den globala medeltemperaturen stiger
Kolmonoxid, CO – Påverkar kroppens centrala nervsystem negativt och minskar blodets förmåga att transportera syre.
Kväveoxider, NOX – Försurar mark och sjöar samt bidrar till övergödning i sjöar och hav, vilket kan leda till algblomning, syrebrist och bottendöd. Kan även skada arvsmassan samt irritera luftvägar och slemhinnor. Bidrar tillsammans med kolväten till bildandet av marknära ozon.
Kolväten, HC – Kan skada arvsmassan och orsaka cancer. Bidrar tillsammans med kväveoxider till bildandet av marknära ozon.
Marknära ozon – Ozon högt upp i atmosfären skyddar mot solens strålning. När ozon i stället bildas nära marken – bland annat från utsläpp av kolväten och kväveoxider – blir det skadligt för både människor och natur. Det kan irritera luftvägar och slemhinnor samt skada växter genom att störa fotosyntesen och växternas vattenbalans.
Sot och hälsoskadliga partiklar – I trafikmiljö utsätts vi för sot och partiklar från motorförbränning och vägslitage. Dessa kan bland annat orsaka luftvägsbesvär och cancer.
Buller – Buller stör, kan orsaka stress och andra hälsoproblem och påverkar människors trivsel och hälsa negativt. Undvik därför att köra en högljudd motorcykel i städer och tätorter sent på kvällen eller på natten. Ungefär 2 miljoner svenskar utsätts för trafikbuller i hemmet.
Utsläppen från trafiken har minskat kraftigt i Sverige på senare år, men halterna av luftföroreningar är fortfarande för höga på många platser
Det är förbjudet i hela Sverige att köra i terräng med motordrivet fordon. Det finns dock en del undantag från förbudet, bland annat för jord- och skogsbruk samt vid vissa särskilda situationer.
Det finns även möjlighet att i vissa undantagsfall få dispens från det generella förbudet att köra i terräng. Sådan dispens söks skriftligen hos Länsstyrelsen.
Förbudet är till för att skydda naturen mot skador och minimera störningen på djurliv och friluftsliv.
Terräng inkluderar, förutom skog och mark, även parkmark, gräsmattor, stigar, vandringsleder och motionsspår.
Det är förbjudet att köra i terräng med motordrivet fordon, men det finns undantag och möjlighet att söka dispens från förbudet
Biobränslen som etanol och biogas är förnybara bränslen som framställs av levande organismer, så kallad biomassa. Till skillnad från fossila bränslen som bensin, diesel, naturgas och kol – som tar miljontals år att nybildas – bildas biomassa ständigt i naturen.
En av de stora fördelarna med biobränslen är att de inte ökar växthuseffekten på samma sätt som fossila bränslen. När de förbränns frigörs visserligen koldioxid, men mängden motsvarar den koldioxid som växterna tog upp under sin tillväxt. Därför ingår biobränslen i det naturliga kretsloppet av koldioxid.
Etanolbränsle (E85) innehåller dock en viss andel fossil bensin och både tillverkning och transport av biobränslen kräver energi, som ibland kommer från fossila källor. Därför är biobränslen sällan helt klimatneutrala. Trots det bidrar användningen av biobränslen betydligt mindre till växthuseffekten än bensin och diesel.
Användningen av biobränslen bidrar betydligt mindre till växthuseffekten än fossila bränslen
Gör körkortspluggandet roligare och lättare än någonsin och spela dig igenom hela körkortsteorin med vårt spel MC-Resan!
Testa dina kunskaper med ett gratis teoriprov. Provet fungerar på alla enheter och frågorna är utformade på samma sätt som på det riktiga teoriprovet.
