Vinter- och halkkörning

Vinterkörning

De flesta ställer undan sin motorcykel på vintern, men inte alla och det går naturligtvis att köra motorcykel året om även om det inte är så många som gör det.

Fördelen med riktig vinterkörning, alltså när det är riktigt kallt, snöar eller ligger snö och is på vägen, är att man då vet att det är halt och kan anpassa sin körning efter det. Men även om du vet att det är halt så kan vinterkörning fortfarande vara riskfylld och mycket svår.

Det absolut viktigaste när det är halt är att inte köra för fort. Om du kör för fort när det är halt så kommer du förr eller senare att hamna i en situation där det är omöjligt att undvika en olycka.

När det ser ut så här vet man att det är halt på vägen

Is på vägen innebär alltid halka, men även snö kan på olika sätt försvåra körningen och öka riskerna.

Polerad snö

Glashal polerad snö kan förekomma på alla platser där många fordon startar och stannar. Polerad snö är väldigt vanligt i vältrafikerade korsningar eftersom snön där smälter, poleras, packas ihop och sedan fryser igen varje gång ett fordon stannar i korsningen och sedan kör vidare.

På alla platser där många fordon startar och stannar så är risken stor att snön poleras och blir hal

Spår av barmark

När det har snöat så finns det ofta spår av barmark på vägen som bildats av all trafik. För det mesta så är väggreppet där bättre än i snön, men tänk på att vägen ändå kan vara hal och att det bara någon decimeter åt både höger och vänster är snö och garanterat sämre väggrepp. Kör därför inte för fort i spåren.

Snösträngar

Snösträngar kan förekomma på eller vid sidan av vägbanan långt efter att det har slutat snöa och blivit varmare. Risken för sladd är mycket stor på och kring dessa. Snösträngar är speciellt viktiga att ta hänsyn till när du planerar att köra om ett annat fordon.

Snörök

När det är väldigt kallt ute och snöar, eller när det precis har snöat, så kan andra fordon dra upp snö från vägen, precis som damm, så att snörök bildas. När det är snörök så blir sikten ofta kraftigt nedsatt. Snörök kan förekomma var som helst men är vanligare i norra Sverige.

Det är väldigt viktigt att du kör försiktigt och håller ett ordentligt avstånd till framförvarande fordon när sikten är nedsatt på grund av snörök (eller något annat).

Snörök och snödrev kan göra siktsträckan oerhört kort

Snödrev

Snödrev är i princip samma sak som snörök men orsakas av kraftig vind och är vanligare i södra Sverige.

Plogade vägar

När det är riktigt mycket snö på vägen är det väldigt svårt att se vägmarkeringarna, då får du förlita dig på plogningen. 

När vägen är plogad ska du tänka på att plogbilen kan ha plogat ett område som är bredare än körbanan. För att inte riskera att hamna utanför körbanans kant, med en sladd eller avåkning som följd, är det viktigt att inte köra för nära plogpinnarna - de är nämligen nedsatta i vägens stödkant, precis innan diket börjar.

Plogpinnarna längs vägen visar ungefär var diket börjar

Svarta halkan

De flesta kör lugnt och försiktigt när det kallt och snöar eller ligger snö och is på vägen eftersom man då direkt ser och förstår att det är halt.

Det mest förrädiska vinterväglaget uppstår när det klarnar upp efter regn eller dimma och det är någon plusgrad ute - det är då den så kallade svarta halkan kan slå till. Den syns inte och den kommer blixtsnabbt när fukt på vägbanan fryser till is - det sker oftast på vintern men det kan även ske på våren och hösten.

Eftersom vägbanans temperatur oftast är betydligt kallare än utomhustemperaturen så måste du räkna med att det är halt så fort termometern visar +4 °C eller kallare.

Risk för svarta halkan är extra stor vid/på:

• Vägar längs med öppet vatten - Vind och fukt gör snabbt vägen hal.
• Vägar genom öppna åkerlandskap - Vind som drar över åkrarna kan föra med sig snö som blankpolerar vägbanan.
• Broar och viadukter - Även om de inte är nära öppet vatten kyls de snabbt både under- och ovanifrån.
• Underkylt regn - Regn som håller en temperatur under noll grader och som snabbt fryser till glattis vid kontakt med vägen.
• Frysande regn - Regn som håller en temperatur över noll grader men som snabbt fryser till is vid kontakt med vägen om den är nedkyld.
• Skuggiga skogspartier - Fukten ligger kvar och blir till blankis.
• Fuktig väg och uppklarnande väder - Risk för att vägbanan fryser snabbt när temperaturen sjunker.

Vinterdäck

Du behöver inte ha speciella vinterdäck på din motorcykel vid vinterväglag. Dubbdäck får du använda mellan 1 oktober-15 april eller om vinterväglag råder eller förväntas.

Vinterväglag anses råda när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Tänk på att även vägrenen räknas till vägen. Vid en eventuell fordonskontroll så är det polisen som avgör om det råder vinterväglag på platsen.

Motorcykeldäck måste ha ett mönsterdjup på minst 1 millimeter, detta gäller även vinterdäck. Om du ska köra vintertid bör dock däcken av säkerhetsskäl ha minst 3 millimeter mönsterdjup.

Du får ha dubbdäck på din motorcykel mellan 1 oktober-15 april eller om vinterväglag råder

Läs mer om motorcykelns däck

Halka på våren, sommaren och hösten

Risken för halka är självklart som störst under vintern, men du måste vara medveten om att det av olika anledningar kan vara halt på vägen året om.

Plötsliga temperatursvängningar, dimma, blöta löv, dieselspill, rullgrus och vattensamlingar är bara några exempel på sådant som kan leda till halka trots att det är långt ifrån vinterväglag.

Våren

Under våren kan det ibland bli så kallt att regn och smältvatten fryser till is under kvällen och natten. Risken för denna så kallade fläckvisa halka är speciellt stor i skuggiga partier och på broar och viadukter. Halkrisken är stor även på broar och viadukter som inte är nära öppet vatten eftersom de kyls både under- och ovanifrån.

Broar och viadukter kyls både under- och ovanifrån och kan därför vara väldigt hala

Även så kallad frosthalka kan bildas på snöfria vägar under våren då luftens fukt fryser på vägbanan. Frosthalka är vanligast i gryningen och tidigt på morgonen efter en kall och klar natt. Även dimma kan orsaka frosthalka.

Var extra uppmärksam på halka vid plötsliga temperatursvängningar och efter kalla kvällar och nätter.

Sommaren

Det kan vara halt på sommaren både när solen skiner och i samband med regn.

När det är riktigt varmt och soligt så kan tjära tränga upp ur asfalten vilket gör vägen hal.

När det regnar efter en tids värmebölja så kan det bildas en hal hinna bestående av damm, avgaser, oljerester och däckavlagringar. Gatsten kan bli extremt hal av denna anledning. Väggreppet är som sämst i början av regnskuren eftersom den hala hinnan hela tiden tunnas ut och sköljs bort av regnet.

Helt nylagd asfalt kan också bli extremt hal i samband med regn och stark värme.

Hösten

På hösten kan fallna löv eller jord och lera från jordbruksmaskiner orsaka halka, i synnerhet i samband med regn. Precis som på våren kan även fläckvis halka och frosthalka orsakas av plötsliga temperatursvängningar och efter kalla kvällar och nätter.

Under hösten är det vanligaste att halkolyckor inträffar på grund av löv som har fallit, jord och lera från jordbruksmaskiner samt av så kallad fläckvis och frosthalka

Dieselspill

En anledning till att det kan vara halt på vägen året om är spill, vanligtvis dieselspill, från tung trafik. Som motorcyklist utgör denna oväntade och plötsliga fläckvisa halka en stor risk och varje år sker ett antal olyckor med motorcykel och moped på grund av dieselspill.

Halka orsakad av dieselspill förekommer oftast i cirkulationsplatser, av- och påfarter och i andra skarpa svängar och kurvor. Dessvärre är detta platser där behovet av bra väggrepp för motorcyklister är stort och där olycksrisken för motorcyklister redan är hög. Finns det exempelvis ett bussgarage, en bensinstation eller något annat tankställe för tung trafik i närheten av dessa platser ökar risken för dieselspill ytterligare.

Diesel som spillts ut på en annars torr vägbana innebär lika låg friktion som en väg med packad snö. Så pass låg friktion innebär både att bromssträckan blir avsevärt mycket längre och att motorcykeln blir mer instabil.

Trots att det är sommar och vägbanan i övrigt är helt torr så kan en fläck spilld diesel resultera i plötslig halka i klass med vinterväglag

Rullgrus

Rullgrus är löst grus som ligger på körbanan efter vinterväghållningen och vägreparationer. Det finns mest grus på vägarna på våren, men du måste räkna med att det kan finnas grus på vägarna även under sommaren och hösten.

Läs mer om rullgrus

Vattenplaning

Risken för vattenplaning finns året om eftersom vattensamlingar kan finnas på vägen året om. Vattenplaning är när ett fordon kör så fort genom en vattensamling att det uppstår en vattenfilm mellan fordonets däck och vägbanan som gör att fordonets väggrepp försvinner helt.

Läs mer om vattenplaning

Halkkörning med släpfordon

När du kör med tillkopplat släp och bromsar så finns det en risk att motorcykeln bromsas bättre än släpet. Risken är extra stor vid halt väglag - speciellt i nedförsbackar och i kurvor.

Om detta händer så kan släpets bakända i värsta fall kana åt sidan så att fordonskombinationen (motorcykeln+släpet) viker sig som en fällkniv. Detta kallas för fällknivsverkan och är en mycket farlig situation eftersom hela fordonskombinationen blir okontrollerbar.

Det enda sättet att räta upp fordonskombinationen om detta skulle ske är att släppa bromsen och öka hastigheten. Trafikförhållandena avgör naturligtvis om det är möjligt/säkert att göra det.

Det bästa sättet att minimera risken för fällknivsverkan är att köra så lugnt och försiktigt att du kan stanna utan att behöva bromsa så pass kraftigt att fordonskombinationen kan vika sig.