Stäng
HEM
LOGGA IN
BLI MEDLEM
MC-RESAN
VÄGEN TILL MC-KORTET
KÖRKORTSTEORI
Prov PROV Prov
VÄGMÄRKEN
PRESENTKORT
Översikt
Rapport

Motorcykelns bromsar

Trumbroms och skivbroms

Oavsett vilket typ av bromssystem en motorcykel är utrustad med så är själva hjulbromsarna antingen trumbromsar och/eller skivbromsar. Skivbromsar är bättre på att avleda värme, kräver mindre underhåll och ger en mer konstant bromsverkan.

De flesta moderna motorcyklar är utrustade med skivbromsar både fram och bak medan de flesta äldre motorcyklar är utrustade med trumbromsar fram och bak. Vissa motorcyklar har skivbroms fram och trumbroms bak. Just skivbroms fram är den enskilt mest effektiva bromsen.

Trumbroms

En trumbroms består av en roterande trumma som innehåller två bromsbackar med nitade eller limmade bromsbelägg. Bromsbackarna är fastsatta/lagrade på en bromssköld.

Bromsverkan uppnås genom att bromsbackarna trycks utåt mot trummans insida.

Skivbroms

En skivbroms består av en roterande skiva och ett bromsok som innehåller två bromsklossar.

Bromsverkan uppnås genom att klossarna pressas i axiell riktning mot skivan.


Ett hjul utrustat med skivbroms

Bromssystem

Alla motorcyklar måste ha två bromssystem som fungerar oberoende av varandra eller ett bromssystem som kan kontrolleras med två separata mekanismer. Samtliga hjul på en motorcykel måste ha broms. Tre- och fyrhjuliga motorcyklar och motorcyklar med sidovagn måste dessutom vara utrustade med parkeringsbroms.

Bromssystemet kan antingen vara mekaniskt eller hydrauliskt, det kan dessutom vara låsningsfritt (ABS) och/eller integrerat.

Mekaniska bromsar

Bromskraften överförs från fotbromsen och handbromsen till hjulbromsarna med hjälp av stag eller vajrar. Sedan pressar bromscylindern antingen samman två bromsbelägg mot en bromsskiva (skivbroms) eller två bromsbackar ut mot en bromstrumma (trumbroms).

Hydrauliska bromsar

Hydrauliska bromsar fungerar på i princip samma sätt som mekaniska bromsar men bromskraften överförs istället via bromsvätska i bromsslangar istället för via stag eller vajrar.


Uppe till vänster i bild ser du två bromsslangar som ansluter till bromsoket

Integrerat bromssystem

Nyare motorcyklar är ibland utrustade med ett integrerat bromssystem som automatiskt bromsar med den broms du inte använder, men med reducerad bromskraft. Om du endast använder framhjulsbromsen aktiveras alltså bakhjulsbromsen automatiskt och vice versa.

ABS-bromsar

När du bromsar med en motorcykel som har vanliga bromsar finns det risk för att hjulen låser sig. Många moderna motorcyklar har låsningsfria bromsar, så kallade ABS-bromsar. Sedan 2016 måste alla motorcyklar över 126 kubik som säljs i Sverige ha ABS-bromsar. 

Med ABS-bromsar låser sig inte hjulen när du bromsar vilket minskar risken för omkullkörning och ökar dina möjligheter att fortsätta styra även när du bromsar hårt. ABS-bromsar minskar även risken för sladd och kan ibland också förkorta motorcykelns bromssträcka.

Motorcykelns bromssträcka blir dock inte alltid kortare med ABS-bromsar. Den största fördelen med ABS-bromsar är att de hjälper dig att behålla kontrollen över motorcykeln, inte att bromssträckan blir kortare.


Med ABS-bromsar minskar risken att köra omkull vid hårda inbromsningar

ABS-bromsar fungerar genom att bromssystemet automatiskt minskar bromsverkan på det hjul som håller på att låsa sig. När det börjar rotera snabbare igen börjar systemet åter att bromsa hjulet. Denna process upprepas hela tiden vilket gör att inbromsningen kan kännas pulserande och märklig. Detta är helt normalt och innebär att det finns mer bromsverkan att ge, så fortsätt bromsa (ännu hårdare om det behövs) och styr undan för eventuella hinder.


Med ABS-bromsar kan motorcykelns hjul inte låsa sig när du bromsar

Om varningslampan för ABS-systemet tänds på instrumentpanelen (se nedan) under färd så är det något fel på ABS-bromsarna. Detta kan medföra att hjulen låser sig under en hård inbromsning. Uppsök direkt en verkstad om detta sker.


ABS-lampan

Vård och kontroll

Det är viktigt att alltid provbromsa efter att bromsarna har utsatts för fukt, exempelvis efter att du har tvättat motorcykeln eller kört genom en vattensamling, eftersom fukt försämrar bromseffekten. När du bromsar utvecklas värme som får fukten att torka.

Om din motorcykel har hydrauliska bromsar bör du byta ut bromsvätskan en gång per år. Bromsvätskan drar nämligen åt sig fukt vilket med tiden sänker kokpunkten och försämrar bromseffekten. Bromsvätskan har dessutom till uppgift att smörja systemet, vilket en utspädd vätska inte gör särskilt bra.

Kontrollera bromsvätskenivån både fram och bak vid jämna mellanrum. Bromsvätskan ska inte understiga miniminivån i någon av behållarna. Om bromsvätskenivån är nära minimum är bromsbeläggen troligtvis slitna.


Bromsvätska kan skada lackerade ytor och plastdetaljer, torka därför alltid upp utspilld bromsvätska direkt

Om din motorcykel har mekaniska bromsar och du har justerat kedjespelet så måste du kontrollera att fotbromsens spel inte har förändrats. Det får varken vara för stort eller för litet. Om pedalen tar för högt upp (för litet spel) så kan du råka ut för tjuvbromsning och överhettning. Om pedalen tar för långt ner (för stort spel) så kan din fot halka av pedalen när du bromsar.

Du måste kontrollera bromsarnas olika delar med jämna mellanrum. Kontrollera då att:

  • Bromsvätskenivån är korrekt (hydrauliska bromsar).
  • Inget är fel på bromsslangen genom att följa den hela vägen ner till bromsoket (hydrauliska bromsar).
  • Vajrarna är inoljade, löper fritt och har rätt spel (mekaniska bromsar).
  • Bromsbeläggen inte understiger 1 millimeter - om du behöver byta ett belägg ska du byta samtliga, även om slitaget mellan beläggen varierar.
  • Handbromsen inte tar direkt och att bromsreglaget stannar parallellt med styrets handtag när du bromsar för fullt.
  • Handbromsreglaget pekar snett nedåt/framåt i viloläge.
  • Fotbromsen tar där den ska, det vill säga: varken för högt upp eller för långt ner.

Kontrollera även att både fram- och bakhjulsbromsen faktiskt fungerar. Sitt på motorcykeln med centralstödet uppfällt när du kontrollerar detta. Tryck först in handbromsen och skjut motorcykeln framåt ett par gånger. Trampa sedan ned fotbromsen och ryck motorcykeln bakåt ett par gånger.


Det ska finnas ett visst spel i handbromsreglaget så att bromsen inte tar direkt du lägger fingrarna på reglaget

Få stopp på motorcykeln

Att få stopp på en motorcykel i rörelse tar ofta längre tid än man tror. Även om du reagerar snabbare än den genomsnittliga föraren och kör en ny motorcykel med bra bromsar och däck så blir stoppsträckan ändå alltid lång, speciellt i höga hastigheter.

Reaktionssträckan + bromssträckan = stoppsträckan

Reaktionssträckan är den sträcka motorcykeln hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till det att du börjar bromsa.

Bromssträckan är den sträcka som motorcykeln hinner färdas från det att du börjar bromsa till det att motorcykeln står helt stilla.

Stoppsträckan är hela sträckan motorcykeln hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till det att motorcykeln står helt stilla. Stoppsträckan utgörs av en reaktionssträcka och en bromssträcka.

Illustration som visar vad reaktionssträckan, bromssträckan och stoppsträckan är.
Ju snabbare du kör desto längre blir stoppsträckan

Reaktionssträckan

Reaktionssträckan är den sträcka motorcykeln hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara (exempelvis en älg som springer ut på vägen) till det att du börjar bromsa. Det är alltså bara din reaktionstid och motorcykelns hastighet som avgör hur lång reaktionssträckan blir.

Reaktionssträckan ökar proportionellt i förhållande till hastigheten, om hastigheten tredubblas så tredubblas alltså även reaktionssträckan.

Du räknar enklast ut den ungefärliga reaktionssträckan genom att runda av hastigheten till närmaste tiotal, stryka 0:an och multiplicera med 3.

Exempel

  • 30 km/h: 3 × 3 = 9 m
  • 52 km/h: 5 × 3 = 15 m
  • 77 km/h: 8 × 3 = 24 m
  • 94 km/h: 9 × 3 = 27 m
  • 110 km/h: 11 × 3 = 33 m

Formeln är baserad på en förare som reagerar på 1 sekund, vilket är den genomsnittliga reaktionstiden. Om reaktionstiden istället är 2 sekunder så blir reaktionssträckan dubbelt så lång.


De flesta börjar bromsa ungefär 1 sekund efter att de har upptäckt en fara

Bromssträckan

Bromssträckan är den sträcka motorcykeln hinner färdas från det att du börjar bromsa till det att motorcykeln står helt stilla.

Hastighet är den faktor som påverkar bromssträckan mest. Allt som rör sig har nämligen en rörelseenergi som ökar eller minskar i kvadrat i förhållande till hastigheten. Bromssträckan ökar och minskar på exakt samma sätt. Om du exempelvis fördubblar hastigheten så fyrdubblas både rörelseenergin och bromssträckan och om du tredubblar hastigheten så niodubblas både rörelseenergin och bromssträckan.

Faktorer som bromsar och bromsteknik, däckens modell och slitning, väglag och lutning samt lastens placering och tyngd påverkar också bromssträckans längd. Under dåliga förhållanden kan bromssträckan bli många gånger längre än under perfekta förhållanden.

Bromssträckor under perfekta förhållanden:

  • 30 km/h: 4,5 m
  • 50 km/h: 12,5 m
  • 70 km/h: 24,5 m
  • 90 km/h: 40,5 m
  • 110 km/h: 60,5 m

Den enklaste formeln för att räkna ut bromssträckan under perfekta förhållanden är ((v/10)^2)/2 där v är motorcykelns hastighet i km/h. Utskrivet blir formeln: hastigheten delat på tio – upphöjt till två – delat på två.

Så här räknar man ut bromssträckan vid 30 km/h med hjälp av formeln: ((30/10)^2)/2 = 4,5.

Du behöver inte kunna formeln för att klara teoriprovet. Men du behöver veta ungefär hur lång bromssträckan är vid olika hastigheter, både för att klara provet och för din egen säkerhets skull.


En blöt körbana förlänger bromssträckan och försämrar väggreppet

Stoppsträckan

Stoppsträckan är hela sträckan motorcykeln hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till det att motorcykeln står helt stilla.

Du räknar ut stoppsträckan genom att addera reaktionssträckan och bromssträckan (reaktionssträckan + bromssträckan = stoppsträckan).

Illustrationen nedanför visar hur stoppsträckan, det vill säga reaktions- och bromssträckan, ökar i förhållande till hastigheten.

Illustration som visar hur motorcykelns stoppsträcka, det vill säga reaktions- och bromsstäcka, ökar i förhållande till hastigheten.
Reaktionssträckan ökar proportionellt i förhållande till hastigheten medan bromssträckan ökar i kvadrat

Stoppsträckor under perfekta förhållanden:

  • 30 km/h: 9 + 4,5 = 13,5 m
  • 50 km/h: 15 + 12,5 = 27,5 m
  • 70 km/h: 21 + 24,5 = 45,5 m
  • 90 km/h: 27 + 40,5 = 67,5 m
  • 110 km/h: 33 + 60,5 = 93,5 m

Om reaktionstiden är längre än genomsnittet (1 sekund) och/eller om inbromsningen sker under något annat än perfekta förhållanden så kan stoppsträckan bli många gånger längre.

Kollisionshastighet

Ju högre hastighet du kör i desto allvarligare blir en eventuell olycka. I figuren nedanför kan du utläsa stoppsträckorna och kollisionshastigheterna vid olika ursprungshastigheter och avstånd. De färgade linjerna visar hur hastigheten sjunker vid en snabb (1 sekunds reaktionstid) och kraftig inbromsning på torr asfalt.

Genom att exempelvis följa den röda linjen så kan du bland annat utläsa att reaktionssträckan vid 110 km/h är drygt 30 meter, att stoppsträckan är 90 meter och att kollisionshastigheten med ett objekt 50 meter framför motorcykeln är ungefär 90 km/h.

Illustration som visar reaktionssträckorna, stoppsträckorna och kollisionshastigheterna vid olika ursprungshastigheter och avstånd.

Av figuren framgår att en liten hastighetsökning kan innebära en väldigt mycket högre kollisionshastighet. En förare som kör i 70 km/h hinner exempelvis undvika en kollision med en älg som springer ut på vägen 43 meter framför fordonet medan en annan förare i samma situation, men som kör i 90 km/h, kolliderar med älgen i nästan 70 km/h.

Kilometer/timme till meter/sekund

För att respektera och verkligen förstå de oerhörda hastigheterna som du ofta färdas i när du kör motorcykel så är det bra att känna till ungefär hur många meter per sekund (m/s) olika hastigheter motsvarar.

  • 10 km/h ≈ 3 m/s
  • 20 km/h ≈ 6 m/s
  • 30 km/h ≈ 8 m/s
  • 40 km/h ≈ 11 m/s
  • 50 km/h ≈ 14 m/s
  • 60 km/h ≈ 17 m/s
  • 70 km/h ≈ 19 m/s
  • 80 km/h ≈ 22 m/s
  • 90 km/h ≈ 25 m/s
  • 100 km/h ≈ 28 m/s
  • 110 km/h ≈ 31 m/s
  • 120 km/h ≈ 33 m/s

För att konvertera kilometer per timme till meter per sekund så dividerar du hastigheten med 3,6. Men om du bara kommer ihåg att 10 km/h motsvarar ungefär 3 m/s så blir övriga hastigheter lätta att uppskatta.


100 km/h motsvarar nästan 28 meter per sekund