Hjärnan och våra sinnen

Hjärnan

För att kunna köra säkert måste du hela tiden uppfatta, tolka och sortera det som händer omkring dig. Det arbetet sköts av hjärnan med hjälp av dina sinnen.

Att du hela tiden är medveten om din omgivning beror på att hjärnan konstant arbetar med att analysera och bearbeta alla intryck som dina sinnen tar in. För att du sedan ska kunna uppmärksamma rätt saker väljer hjärnan ut de intryck som är viktigast.

Hjärnan väljer ut de intryck som är viktigast att uppmärksamma och filtrerar bort intryck som inte är lika viktiga

Hjärnan kan bara hantera en begränsad mängd information åt gången. Om det händer mycket samtidigt ökar risken att du missar viktig information.

Hjärnan påverkas också av vad du förväntar dig ska hända. Det kan göra att du missar sådant som avviker från det normala, till exempel ett barn som springer ut på vägen eller ett fordon som stannat på en olämplig plats.

När du är ny i trafiken har hjärnan ännu inte hunnit lära sig vad som är viktigast att uppmärksamma. Det kan därför hända att du gör felbedömningar och fattar felaktiga beslut.

Avsökning

Hur du använder blicken när du kör är avgörande för hur mycket information du hinner ta in och bearbeta.

Oerfarna förare har oftast ett för kort och smalt avsökningsområde. De tenderar också att fixera blicken på fasta föremål som vägkanten, mitträcket eller parkerade bilar.

Erfarna förare har oftast ett längre och bredare avsökningsområde. De är också bättre på att uppmärksamma rörliga föremål och att inte fastna med blicken.

Ett längre och bredare avsökningsområde ger dig mer tid att upptäcka och förstå risker

Erfarna förare har oftast lärt sig att ta in, sortera och prioritera information (medvetet och undermedvetet) mycket snabbare än nya, oerfarna förare. När du är ny i trafiken eller inte har så mycket erfarenhet av att köra motorcykel är det därför viktigt att du hela tiden är aktiv, rör blicken och tittar långt framför motorcykeln. Det är också viktigt att inte fastna med blicken på något längre än absolut nödvändigt.

Vissa hjälmar kan begränsa ditt periferiseende. Om hjälmens öppning eller visir gör att du ser sämre åt sidorna kan du behöva vrida huvudet mer för att kontrollera trafiken ordentligt, till exempel före ett körfältsbyte eller när du ska korsa ett cykelfält vid en högersväng.

Oavsett om du är en ny eller en erfaren förare blir ditt avsökningsområde smalare vid höga hastigheter. Detta fenomen kallas tunnelseende. Därför är det extra viktigt att du aktivt rör blicken när du kör fort.

Ju högre hastighet du håller, desto mindre tid har hjärnan att uppfatta, tolka och reagera på det som händer i trafiken.

Kom ihåg: Rör blicken aktivt och titta långt fram.

Målfixering

När du kör motorcykel är det särskilt viktigt att undvika målfixering. Målfixering innebär att du låser blicken vid något du vill undvika, till exempel ett hål i vägen, ett halt brunnslock eller en bil som bromsar framför dig. Eftersom motorcykeln ofta styrs dit du tittar kan du omedvetet köra mot just det du försöker undvika.

Risken för målfixering är särskilt stor i oväntade eller stressiga situationer, till exempel om ett hinder plötsligt dyker upp på vägen eller om du kommer in för fort i en skarp kurva. Försök då att lyfta blicken och titta dit du vill köra, till exempel längre fram i körfältet eller genom kurvan. Om du vänjer dig vid att röra blicken aktivt även i vanliga trafiksituationer blir det lättare att göra samma sak när något oväntat händer.

Undvik målfixering – lyft blicken från hindret och titta dit du vill köra

Reaktionsförmåga

När något oväntat händer i trafiken gäller det att du snabbt uppfattar det och reagerar på rätt sätt, till exempel genom att styra undan eller bromsa.

Det är din hjärna som styr hur snabbt du reagerar. Hur lång tid det tar kallas reaktionstid och avgörs av din reaktionsförmåga – ju bättre reaktionsförmåga du har, desto kortare blir reaktionstiden. Reaktionstiden varierar mellan olika personer och situationer, men brukar i genomsnitt vara cirka 1 sekund.

Reaktionstiden är tiden från att du upptäcker en fara tills du börjar bromsa eller styra undan

I trafiken handlar god reaktionsförmåga inte bara om hur snabbt kroppen reagerar. Handlingsberedskap, riskmedvetenhet, körstil och erfarenhet påverkar också hur snabbt du kan reagera när något händer. Om du söker av trafiken aktivt, anpassar hastigheten och är beredd på att situationen kan förändras upptäcker du ofta faror tidigare och är bättre förberedd att agera. Det ger dig mer tid att bromsa, styra undan eller vidta andra åtgärder. Erfarenhet kan dessutom göra det lättare att känna igen risksituationer i tid och därmed reagera snabbare när något händer.

Trötthet, ouppmärksamhet, alkohol, droger och sjukdom kan försämra din reaktionsförmåga och förlänga reaktionstiden. Då hinner motorcykeln färdas längre innan du börjar bromsa eller styra undan.

Det är din reaktionstid och motorcykelns hastighet som avgör hur lång reaktionssträckan blir vid en inbromsning. Reaktionssträckan är den sträcka motorcykeln färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till dess att du börjar bromsa.

Kom ihåg: Ju tidigare du upptäcker en fara, desto mer tid får du att agera.

Bedömningsförmåga

Din hjärna arbetar ständigt med att bedöma alla situationer utifrån dina teoretiska kunskaper och dina praktiska erfarenheter. Om du aldrig har lärt dig om bromssträckor och du aldrig heller har tvingats panikbromsa är det väldigt svårt för din hjärna att uppskatta var din motorcykel kommer att stanna om du plötsligt behöver bromsa kraftigt.

Vi kan bedöma avstånd till en viss utsträckning, men har ofta svårare att bedöma hastigheter. Det är särskilt svårt att bedöma hastigheten på mötande fordon, vilket gör omkörningar och vänstersvängar extra riskfyllda. Fordon som närmar sig från sidan, till exempel en bil på en korsande väg, kan ofta vara lättare att bedöma eftersom rörelsen i sidled blir tydligare.

Att bedöma ett mötande fordons hastighet är väldigt svårt

Bedöma mötespunkten

En vanlig missbedömning är att vi ofta tror att ett möte kommer att ske längre bort än det faktiskt gör. I verkligheten sker möten ofta tidigare och närmare än vi tror. Om du ska köra om eller svänga vänster och missbedömer avståndet till ett mötande fordon eller dess hastighet kan konsekvenserna bli mycket allvarliga.

Räkna alltid med att möten kommer att ske tidigare än vad du tror. Chansa aldrig – om du känner dig osäker på var ett möte kommer att ske är det bättre att avvakta med omkörningen eller vänstersvängen.

Hur hjärnan arbetar

För att bedöma och räkna ut avstånd och hastigheter använder sig hjärnan av en mängd olika ledtrådar och detaljer som den tolkar och analyserar. Kantstolpar eller gatubelysning längs en väg kan till exempel hjälpa hjärnan att uppskatta avståndet till en punkt längre bort, och hur snabbt en mötande bil växer i storlek ger en uppfattning om dess hastighet.

Om dessa ledtrådar och detaljer blir otydliga på grund av exempelvis mörker, regn, snöyra eller dimma blir det betydligt svårare för hjärnan att göra korrekta bedömningar.

Att köra i dimma gör det väldigt svårt för din hjärna att göra korrekta bedömningar

Ibland tolkar hjärnan till och med intrycken helt fel vilket i värsta fall kan leda till en synvilla.

Vanliga felbedömningar och synvillor

• En bil med en trasig strålkastare kan uppfattas som en motorcykel eller moped, vilket kan göra att du felbedömer fordonets avstånd eller hastighet.
• Snöyra och helljus kan göra att du förlorar orienteringen och kör av vägen.
• En krokig och backig väg kan göra att du misstolkar lutningen eller missbedömer en sväng.
• En motorcykel kan misstas för en moped, vilket är farligt om du svänger ut ur en korsning och fordonet kör mycket snabbare än du tror.

En bil med en trasig strålkastare kan uppfattas som en motorcykel eller moped

Alkohol, droger och trötthet

När hjärnan påverkas försämras både din bedömningsförmåga, din uppmärksamhet och din reaktionsförmåga. Alkohol, droger och trötthet försämrar hjärnans förmåga att göra korrekta bedömningar, vilket kan leda till synvillor även under relativt enkla förhållanden – exempelvis vid körning på en rak väg i dagsljus.

Alkohol, droger och kraftig trötthet kan även leda till hallucinationer. En hallucination innebär att man ser något som inte finns. Hallucinationer skapas helt och hållet av hjärnan.

Synen

Synen är ditt viktigaste sinne i trafiken och ger hjärnan en stor del av den information du behöver för att köra säkert.

Synfältet består av direktseendet och periferiseendet. Direktseendet använder du när du riktar blicken mot något och behöver se detaljer tydligt, till exempel ett vägmärke, en trafiksignal eller en annan trafikants tecken.

Periferiseendet hjälper dig att uppfatta sådant som händer utanför den punkt du tittar direkt på, framför allt rörelser och förändringar i omgivningen. Det kan till exempel hjälpa dig att upptäcka en fotgängare som närmar sig ett övergångsställe, en bil som börjar köra ut från en parkeringsplats eller en cyklist som kommer ut från en sidogata.

Ofta kan periferiseendet göra dig uppmärksam på att något händer, men för att se tydligt vad det är behöver du rikta blicken dit. Därför är det viktigt att du rör blicken aktivt och inte fastnar med blicken på en enda punkt.

Trötthet, stress, alkohol och droger kan försämra periferiseendet

För att få köra motorcykel kräver lagen en synskärpa på minst 0,5. Om du behöver glasögon eller linser för att nå upp till det kravet måste du alltid använda dem när du kör. Det är viktigt att kontrollera synen med jämna mellanrum eftersom den försämras med åldern.

Det finns även en risk att du utvecklar en ögonsjukdom eller synfel till följd av en annan sjukdom. Var uppmärksam på din syn och kör aldrig om du plötsligt börjar se sämre.

Synproblem märks ofta tydligare i mörker. När ljuset minskar blir det svårare att se detaljer och kontraster, vilket gör att nedsatt syn kan påverka körningen mer än i dagsljus.

Det krävs en synskärpa på minst 0,5 för att få köra motorcykel

Visir och sikt

Visiret påverkar också hur väl du ser. Smuts, repor, regn och imma kan försämra sikten och göra bländning mer besvärande, särskilt i mörker. Då kan det bli svårare att upptäcka risker i tid och bedöma trafiksituationen rätt.

Håll därför visiret rent och se till att du har god sikt innan du kör. Om sikten genom visiret är dålig bör du åtgärda problemet innan du fortsätter, till exempel genom att rengöra visiret, vädra bort imma eller byta till ett visir som ger bättre sikt.

Alkohol försämrar synen

En av de många anledningarna till att alkohol är så farligt i samband med motorcykelkörning är att alkohol försämrar synen. När alkoholhalten i blodet ökar minskar ögonens förmåga att samarbeta. Det leder i sin tur till sämre förmåga att bedöma avstånd, att du blir mer känslig för bländning och att periferi- och mörkerseendet blir sämre. Den som blir riktigt berusad kan börja se dubbelt.

I mörker blir effekterna förstärkta.

Bländande sol

När du blir bländad av solen försämras synen och hjärnan får mindre information. Därför är det viktigt att du gör vad du kan för att undvika bländning. Det går dock inte alltid att undvika. Om du blir bländad ska du sänka hastigheten, öka avståndet till framförvarande fordon och köra extra försiktigt, särskilt i korsningar, cirkulationsplatser, vid trafikljus och på sträckor med mötande trafik eller oskyddade trafikanter.

I kraftigt motljus kan du tillfälligt bli så bländad att du nästan inte ser något alls. Om det händer ska du sänka hastigheten och stanna motorcykeln så snart det kan ske säkert. Kör inte vidare förrän du ser normalt igen.

Om du blir bländad måste du anpassa din körning eller, i kraftigt motljus, stanna helt

Övriga sinnen

Även om synen är det viktigaste sinnet vid motorcykelkörning hjälper våra andra sinnen oss också att upptäcka fel och risker.

Hörseln gör dig uppmärksam:

• När en annan förare tutar, gasar eller bromsar.
• När ett utryckningsfordon som signalerar är i närheten.
• När du kör på en räfflad kantlinje.
• När väglaget förändras.
• Om en för låg eller för hög växel är ilagd.

Känseln och balanssinnet hjälper dig:

• Att manövrera alla reglage och knappar utan att behöva flytta blicken från vägen.
• Att känna hur motorcykeln går på vägen, exempelvis om det är halt.
• Att känna vibrationerna när du kör över en räfflad kantlinje.

Luktsinnet gör dig uppmärksam på:

• Att kopplingen är överhettad (den luktar då bränt).
• Att motorcykeln läcker olja.
• Läckage av farliga ämnen eller en brand längre fram på vägen.

Även hörsel, känsel, balans och lukt hjälper dig att köra säkert och uppfatta risker i trafiken