iKörkort MC
iKörkort MC
Prov
Bokmärken
Översikt
Inledning
Motorcykeln
Människan
Miljö
Stadskörning
Landsvägskörning
Mörker och halka
Olyckor
Siffror och statistik
Förarprovet
Övrigt
Ljudbok
För att köra säkert räcker det inte att bara förstå trafikreglerna och kunna manövrera fordonet. Du måste också kunna uppfatta vad som händer omkring dig, tolka det rätt och reagera i tid.
I det här kapitlet får du läsa om hur hjärnan och sinnena hjälper dig i trafiken, men också om varför bedömningar ibland blir fel och hur olika yttre faktorer kan försämra din förmåga att uppfatta, tolka och reagera.
För att kunna köra säkert måste du hela tiden uppfatta, tolka och sortera det som händer omkring dig. Det arbetet sköts av hjärnan med hjälp av dina sinnen.
Att du hela tiden är medveten om din omgivning beror på att hjärnan konstant arbetar med att analysera och bearbeta alla intryck som dina sinnen producerar. Detta kallas för varseblivning. För att du sedan ska kunna uppmärksamma rätt saker väljer hjärnan ut de intryck som är viktigast. Detta kallas för selektiv varseblivning.
När du är ny i trafiken har hjärnan ännu inte hunnit lära sig vad som är viktigast att uppmärksamma. Det kan därför hända att du gör felbedömningar och fattar felaktiga beslut.
Hjärnan väljer ut de intryck som är viktigast att uppmärksamma och filtrerar bort intryck som inte är lika viktiga
Hjärnan kan bara hantera en begränsad mängd information åt gången. Om det händer mycket samtidigt ökar risken att du missar viktig information.
Hjärnan påverkas också av vad du förväntar dig ska hända. Det kan göra att du missar sådant som avviker från det normala, till exempel ett barn som springer ut på vägen eller ett fordon som stannat på en olämplig plats.
När du är ny i trafiken har hjärnan ännu inte hunnit lära sig vad som är viktigast att uppmärksamma. Det kan därför hända att du gör felbedömningar och fattar felaktiga beslut.
Hur du använder blicken när du kör är avgörande för hur mycket information du hinner ta in och bearbeta.
Oerfarna förare har oftast ett för kort och smalt avsökningsområde. De tenderar också att fixera blicken på fasta föremål som vägkanten, mitträcket eller parkerade bilar.
Erfarna förare har oftast ett längre och bredare avsökningsområde, är bra på att uppmärksamma rörliga föremål och att inte fastna med blicken.
När du är ny i trafiken måste du hela tiden tänka på att röra blicken aktivt
Erfarna förare har oftast lärt sig att ta in, sortera och prioritera information (medvetet och undermedvetet) mycket snabbare än nya, oerfarna förare. När du är ny i trafiken eller inte har så mycket erfarenhet av att köra motorcykel är det därför viktigt att du hela tiden är aktiv, rör blicken och tittar långt framför motorcykeln. Det är också viktigt att inte fastna med blicken på något längre än absolut nödvändigt.
Vissa hjälmar begränsar ditt periferiseende. Om du använder en sådan hjälm kan du i vissa situationer behöva vrida på huvudet mer för att se ordentligt, exempelvis innan du ska byta körfält eller korsa ett cykelfält i samband med en högersväng.
Oavsett om du är en ny eller en erfaren förare blir ditt avsökningsområde smalare vid höga hastigheter (detta fenomen kallas tunnelseende). Därför är det extra viktigt att du är aktivt rör blicken när du kör fort.
Ju högre hastighet du håller, desto mindre tid har hjärnan att uppfatta, tolka och reagera på det som händer i trafiken.
Kom ihåg: rör blicken aktivt och titta långt fram.
När något oväntat händer i trafiken gäller det att du snabbt uppfattar det och reagerar på rätt sätt, till exempel genom att väja eller bromsa.
Det är din hjärna som styr hur snabbt du reagerar. Hur lång tid det tar kallas reaktionstid och avgörs av din reaktionsförmåga – ju bättre reaktionsförmåga du har, desto kortare blir reaktionstiden. Reaktionstiden varierar mellan olika personer och situationer, men brukar i genomsnitt vara cirka 1 sekund.
Många unga förare tror sig ha bättre reaktionsförmåga än äldre förare, kanske för att de är vana vid att ofta vara snabbast och starkast. Men reaktionsförmågan avgörs i första hand av erfarenhet, inte snabbhet. Därför har erfarna förare i regel bättre reaktionsförmåga än unga förare.
Reaktionstiden varierar mellan olika personer och situationer, men brukar i genomsnitt vara cirka en sekund
Handlingsberedskap, en defensiv körstil, hög riskmedvetenhet och mycket erfarenhet är avgörande för en riktigt bra reaktionsförmåga. Därför är det erfarna förare mellan 45–54 år som statistiskt sett har bäst reaktionsförmåga.
Eftersom reaktionsförmågan försämras med åldern är det förare över 75 år som statistiskt sett har sämst reaktionsförmåga.
Trötthet, ouppmärksamhet, alkohol, droger och sjukdom kan försämra din reaktionsförmåga och därmed förlänga din reaktionstid.
Det är din reaktionstid och motorcykelns hastighet som avgör hur lång reaktionssträckan blir vid en inbromsning. Reaktionssträckan är den sträcka motorcykeln färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till dess att du börjar bromsa.
Kom ihåg: det är hjärnan som avgör hur snabbt du reagerar.
Din hjärna arbetar ständigt med att bedöma alla situationer utifrån dina teoretiska kunskaper och dina praktiska erfarenheter. Om du aldrig har lärt dig om bromssträckor och du aldrig heller har tvingats panikbromsa är det väldigt svårt för din hjärna att uppskatta var din motorcykel kommer att stanna om du plötsligt behöver bromsa kraftigt.
Vi människor kan bedöma avstånd till en viss utsträckning men är betydligt sämre på att bedöma hastigheter. Sämst är vi på att bedöma mötande fordons hastighet och bäst är vi på att bedöma hastigheten på fordon som närmar sig från sidan, exempelvis en bil som kommer på en korsande väg.
Att bedöma ett mötande fordons hastighet är väldigt svårt
En vanlig missbedömning är att vi ofta tror att ett möte kommer att ske längre bort än det faktiskt gör. Ofta sker möten mycket närmare än vad vi tror att de kommer att göra. Om du ska köra om ett annat fordon eller svänga vänster på en landsväg och missbedömer avståndet till ett mötande fordon eller dess hastighet kan konsekvenserna bli förödande.
Räkna alltid med att möten kommer att ske tidigare än vad du tror. Chansa aldrig – om du känner dig osäker på var ett möte kommer att ske är det bättre att avvakta med omkörningen eller vänstersvängen.
För att bedöma och räkna ut avstånd och hastigheter använder sig hjärnan av en mängd olika ledtrådar och detaljer som den tolkar och analyserar. Kantstolpar eller gatubelysning längs en väg kan till exempel hjälpa hjärnan att uppskatta avståndet till en punkt längre bort, och hur snabbt en mötande bil växer i storlek ger en uppfattning om dess hastighet.
Om dessa ledtrådar och detaljer blir otydliga på grund av exempelvis mörker, regn, snöyra eller dimma blir det betydligt svårare för hjärnan att göra korrekta bedömningar.
Att köra i dimma gör det väldigt svårt för din hjärna att göra korrekta bedömningar
Ibland tolkar hjärnan till och med intrycken helt fel vilket i värsta fall kan leda till en synvilla.
En bil med en trasig strålkastare kan uppfattas som en motorcykel eller moped
När hjärnan påverkas försämras både din bedömningsförmåga, din uppmärksamhet och din reaktionsförmåga. Alkohol, droger och trötthet försämrar hjärnans förmåga att göra korrekta bedömningar, vilket kan leda till synvillor även under relativt enkla förhållanden – exempelvis vid körning på en rak väg i dagsljus.
Alkohol, droger och trötthet kan även leda till hallucinationer. En hallucination innebär att man ser något som inte finns. Hallucinationer skapas helt och hållet av hjärnan.
Synen är ditt viktigaste sinne i trafiken. Synen ger hjärnan ungefär 90 % av den information du behöver för att köra motorcykel.
Synfältet är normalt 180 grader och består av direktseendet och periferiseendet.
Direktseendet utgör 1–2 % av det totala synfältet och är den del som används när du fokuserar blicken på något.
Periferiseendet utgör resterande 98–99 % av synfältet och har som främsta uppgift att upptäcka rörelse. Ofta uppfattar du något i utkanten av synfältet, i periferin, men måste rikta blicken dit, med direktseendet, för att se tydligare och verkligen uppfatta vad som händer.
Trötthet, stress, alkohol och droger försämrar periferiseendet kraftigt
För att få köra motorcykel kräver lagen en synskärpa på minst 0,5. Om du behöver glasögon eller linser för att uppnå den gränsen måste du alltid använda dem när du kör. Det är viktigt att kontrollera synen med jämna mellanrum eftersom den försämras med åldern.
Det finns även en risk att du utvecklar en ögonsjukdom eller synfel till följd av en annan sjukdom. Var uppmärksam på din syn och kör aldrig om du plötsligt börjar se sämre.
Effekterna av synfel är som mest påtagliga i mörker. I mörker blir det också svårare att bedöma avstånd och att uppfatta färger, vilket gör körningen mer krävande.
Det krävs en synskärpa på minst 0,5 för att få köra motorcykel
En av de många anledningarna till att alkohol är så farligt i samband med motorcykelkörning är att alkohol försämrar synen. När alkoholhalten i blodet ökar minskar ögonens förmåga att samarbeta. Det leder i sin tur till sämre förmåga att bedöma avstånd, att du blir mer känslig för bländning och att periferi- och mörkerseendet blir sämre. Den som blir riktigt berusad kan börja se dubbelt.
I mörker blir effekterna förstärkta.
När du blir bländad av solen fungerar din syn sämre och din hjärna får inte längre all den information den behöver. Därför är det viktigt att du gör vad du kan för att undvika att bli bländad.
Ibland är det omöjligt att undvika att bli bländad av solen. Om du blir bländad är det viktigt att du sänker hastigheten, ökar avståndet till framförvarande fordon och kör extra försiktigt, särskilt i korsningar, cirkulationsplatser, vid trafikljus och på sträckor med mötande trafik.
I extrema situationer kan du bli så pass bländad av solen att du inte ser någonting alls. Om detta händer måste du stanna motorcykeln så fort som möjligt. Fortsätt inte köra innan du ser helt normalt igen.
Om du blir bländad måste du anpassa din körning eller, i extrema situationer, stanna helt
Även om synen är det viktigaste sinnet vid motorcykelkörning är våra andra sinnen också nödvändiga. Nedan följer några exempel på hur de hjälper oss.
Hörseln gör dig uppmärksam:
Känseln och balanssinnet hjälper dig:
Luktsinnet gör dig uppmärksam på:
Gör körkortspluggandet roligare och lättare än någonsin och spela dig igenom hela körkortsteorin med vårt spel MC-Resan!
Testa dina kunskaper med ett gratis teoriprov. Provet fungerar på alla enheter och frågorna är utformade på samma sätt som på det riktiga teoriprovet.
