Det är viktigt att du redan från början av din körutbildning lär dig en korrekt körställning. Det gör körningen både säkrare och bekvämare samtidigt som du får en bättre överblick av din omgivning och gör att du kan köra längre utan att bli trött eller få ont.
En korrekt körställning gör körningen både säkrare och bekvämare
Eftersom alla motorcyklar är byggda på olika sätt så kan den idealiska körställningen variera något. Men på de flesta motorcyklar ska du:
Om någon del av kroppen börjar göra ont, sticka eller domna efter en stunds körning kan det vara ett tecken på att körställningen eller reglagens inställning behöver justeras. Titta i motorcykelns instruktionsbok för att se vad som kan ändras och hur du gör.
Lätt sits är en körställning där du står på fotpinnarna med lätt böjda ben och armar, knäna mot bensintanken och blicken långt fram. Det är en körställning som gör det lättare att hålla balansen och är lämplig när du kör över gupp, hinder och i backar med kraftig lutning.
Tänk på att fjädra med knäna och armbågarna när marken är ojämn och att flytta kroppstyngden framåt i branta uppförsbackar och bakåt i branta nedförsbackar. Om du placerar din kroppstyngd fel i branta backar finns det en risk att motorcykeln tippar.
När du kör över gupp, hinder och i branta backar kan du behöva inta lätt sits för att hålla balansen
Observera att lätt sits inte är en lämplig körställning på touringmotorcyklar och andra väldigt stora och tunga motorcyklar.
För att minska risken för olyckor är det viktigt att försöka förutse faror, anpassa hastigheten och köra defensivt. Men hur försiktig och förutseende du än är kan en farlig situation ändå uppstå. Då kan en snabb och kontrollerad inbromsning vara avgörande för att undvika en kollision.
För att kunna bromsa rätt i en nödsituation behöver du ha tränat på hårda inbromsningar under säkra och kontrollerade förhållanden. Bromstekniken bör vara så väl inövad att du kan agera snabbt och kontrollerat även när du blir överraskad.
De flesta motorcyklar har separata reglage för fram- och bakbromsen. För att få en effektiv och stabil bromsning bör du i de flesta situationer använda både fram- och bakbromsen.
Vid inbromsning flyttas en stor del av motorcykelns belastning över till framhjulet. Därför står frambromsen normalt för den största delen av bromsverkan, särskilt vid en hård inbromsning. Bakhjulet avlastas samtidigt, vilket gör att bakbromsen måste användas med större försiktighet.
Hur stor del av bromsverkan som kommer från respektive hjul varierar bland annat med motorcykelns konstruktion, bromssystem, last och hur kraftigt du bromsar.

Vid en hård inbromsning står frambromsen normalt för den största delen av bromsverkan
Du behöver öva på att använda fram- och bakbromsen tillsammans och lära känna bromssystemet på den motorcykel du kör. Om motorcykeln har kombibromsar kan ett bromsreglage aktivera bromsarna på båda hjulen. Kontrollera därför hur bromssystemet på just din motorcykel fungerar.
Om du är van att köra bil kan du vara van vid att använda höger fot kraftigt vid en plötslig inbromsning. På de flesta motorcyklar manövreras bakbromsen med höger fot, och om du trampar för hårt riskerar du att bromsa bakhjulet mer än greppet tillåter.
Om du bromsar enbart med bakbromsen får du normalt betydligt sämre bromsverkan än om du använder både fram- och bakbromsen. På en motorcykel utan ABS ökar dessutom risken för att bakhjulet låser sig och börjar sladda.

Om du bara använder bakbromsen vid en hård inbromsning blir bromsverkan sämre och risken för bakhjulslåsning och sladd ökar
Vid krypkörning och mycket snäva svängar i låg fart gäller delvis andra principer än vid vanlig bromsning. På motorcyklar med manuell koppling håller du en jämn, lätt gas och arbetar med kopplingen kring dragläget för att hålla farten låg och kontrollerad. Vid behov kan ett lätt tryck på bakbromsen hjälpa dig att finreglera hastigheten och hålla motorcykeln stabil.
Var försiktig med frambromsen när styret är kraftigt vridet, eftersom en plötslig eller kraftig inbromsning kan göra att du tappar balansen.
När du bromsar ska du förankra dig genom att knipa med knäna om tanken och hålla emot med bålmusklerna. Håll armarna lätt böjda och avslappnade och undvik att stödja dig med stela armar mot styret. Då behåller du bättre stabilitet och kontroll över motorcykeln.
Förankra dig med knäna mot tanken och håll armarna böjda och avslappnade när du bromsar
Håll blicken högt och riktad långt fram i den riktning du vill köra. Vid en hård inbromsning är det lätt att sänka blicken mot marken framför motorcykeln eller mot det hinder som har fått dig att bromsa.
Om du tittar för nära framför motorcykeln blir det svårare att hålla rätt kurs och samtidigt uppfatta vad som händer längre fram. Fortsätt därför att titta framåt och håll samtidigt uppsikt efter en möjlig säker väg runt hindret om du skulle behöva väja.
Undvik också att låsa blicken vid själva hindret. Blicken påverkar vart du styr, så rikta den i stället dit du vill köra.
När du behöver bromsa hårt ska bromstrycket byggas upp snabbt men kontrollerat. När bromsningen börjar flyttas en större del av belastningen över till framhjulet. Framdäcket pressas då hårdare mot vägen, vilket gör att du successivt kan bromsa kraftigare med frambromsen.
Det är därför viktigt att inte bromsa för kraftigt med frambromsen direkt från början, eftersom framhjulet då kan tappa greppet innan belastningen hunnit flyttas fram. Samtidigt ska du inte bygga upp bromstrycket onödigt långsamt. Målet är att snabbt få stor bromsverkan, men på ett kontrollerat sätt.
Vid en hård inbromsning på en motorcykel med manuell koppling ska du också dra in kopplingen. Då frikopplas motorn från bakhjulet så att motorn inte stannar när motorcykeln bromsas ner till låg fart.

Vid en hård inbromsning ska bromstrycket byggas upp snabbt men kontrollerat
På en motorcykel utan ABS måste bromstrycket hela tiden anpassas så att hjulen behåller greppet. Vid en hård inbromsning flyttas en större del av belastningen över till framhjulet samtidigt som bakhjulet avlastas. Bakhjulet klarar då mindre bromskraft innan det börjar sladda eller låser sig. Om du märker att bakhjulet är nära att tappa greppet ska du därför minska trycket på bakbromsen samtidigt som du fortsätter bromsa kontrollerat med båda bromsarna.
På en motorcykel med aktiv ABS ska du vid en hård inbromsning bromsa kraftigt och bestämt och låta ABS-systemet reglera bromstrycket. Fortsätt hålla bromstrycket även om du känner pulseringar i bromsreglaget. Pumpa inte med bromsarna när ABS-systemet arbetar.
ABS känner av när ett hjul är på väg att låsa och reglerar bromstrycket för att hjälpa hjulet att behålla greppet. Hur systemet arbetar varierar mellan olika motorcyklar och körlägen. På vissa motorcyklar kan ABS exempelvis kopplas ur på bakhjulet.
På en motorcykel utan ABS får du normalt bäst bromsverkan när du bromsar så hårt som möjligt utan att hjulen låser sig. Om ett hjul låser sig minskar kontrollen och motorcykeln kan snabbt bli instabil.
På en motorcykel utan ABS måste du själv anpassa bromskraften för att undvika att hjulen låser sig
Om framhjulet låser sig ska du omedelbart lätta på frambromsen så att hjulet börjar rulla igen. Bromsa därefter på nytt och öka bromskraften mer kontrollerat. Ett låst framhjul innebär att du snabbt förlorar både styrförmåga och balans.
Om bakhjulet låser sig medan motorcykeln fortfarande är upprätt och bakhjulet ligger i linje med framhjulet kan du lätta på bakbromsen så att hjulet börjar rulla igen och därefter fortsätta bromsa kontrollerat.
Om bakhjulet däremot har börjat sladda i sidled och hamnat ur linje med framhjulet måste du vara försiktig när du släpper bakbromsen. Om bakhjulet plötsligt återfår greppet kan motorcykeln kastas kraftigt åt andra hållet, en så kallad highsider.
Det är viktigt att träna hård inbromsning under kontrollerade förhållanden och lära känna bromsarna och ABS-systemet på den motorcykel du kör.
När motorcykeln svänger behöver däcken grepp för att både hålla kursen och behålla stabiliteten. Anpassa därför i första hand hastigheten innan du börjar svänga in i kurvan.
Om du behöver bromsa kraftigt i en kurva och det finns tillräckligt med utrymme bör du i första hand räta upp motorcykeln så mycket som möjligt och därefter bromsa kraftigare. När motorcykeln är mer upprätt används mindre av däckens grepp till svängen, vilket innebär att mer grepp finns tillgängligt för bromsningen.
När motorcykeln lutar finns mindre grepp tillgängligt för bromsning
Om du inte kan räta upp motorcykeln mer utan att lämna ditt körfält eller komma för nära andra trafikanter eller hinder kan du bromsa medan motorcykeln fortfarande lutar. Bromsa då mjukt och kontrollerat, eftersom däcken samtidigt behöver grepp för att svänga.
I den situationen bör du främst använda frambromsen och öka bromskraften försiktigt. Undvik normalt att använda bakbromsen när motorcykeln lutar, eftersom bakhjulet då lättare kan tappa greppet.
Om du bromsar med frambromsen samtidigt som du fortsätter genom kurvan kan motorcykeln vilja räta upp sig och gå längre ut i kurvan. Fortsätt därför styra så att du håller rätt kurs och ändra både bromskraft och styrning mjukt och gradvis.
Många moderna motorcyklar är utrustade med kurv-ABS, som tar hänsyn till motorcykelns lutning när ABS-systemet reglerar bromsningen. Det kan hjälpa dig att behålla stabiliteten om du behöver bromsa i en kurva. Systemet kan dock inte skapa mer grepp än däcken och vägbanan tillåter, så du måste fortfarande bromsa kontrollerat och anpassa hastigheten före kurvan.
Ju tidigare och mjukare du börjar bromsa, desto mer tid får passageraren att anpassa sig till inbromsningen. Om du bromsar mycket kraftigt utan förvarning pressas passagerarens tyngd framåt mot dig. Kraften överförs då till dina armar och belastar även framgaffeln.
Passagerarens vikt förändrar motorcykelns viktfördelning och bromsegenskaper. Precis som vid körning utan passagerare bör du i de flesta situationer använda både fram- och bakbromsen, men anpassa bromsningen efter motorcykeln, lasten och situationen.
Vid en hård inbromsning är målet att passageraren avlastar dig och för över så mycket som möjligt av sin vikt till motorcykeln, så lågt som möjligt.
Instruera passageraren att vid en inbromsning:
Läs mer om att köra med passagerare
Att bromsa och ta kurvor på rätt sätt hör till de mer krävande momenten inom motorcykelkörning. Därför är det viktigt att du tränar mycket på både broms- och kurvteknik under din körutbildning.
Även efter att du har tagit körkort kommer du att fortsätta utveckla din teknik. Ju mer erfarenhet du får, desto bättre blir du på att bedöma kurvor, välja rätt hastighet och styra motorcykeln mjukt och kontrollerat.
I de flesta kurvor följer du motorcykelns lutning, så att du och motorcykeln har ungefär samma vinkel genom kurvan. Vid mycket låg fart och mycket snäva svängar kan du i stället hålla kroppen mer upprätt medan motorcykeln lutar in mot kurvan. Det kan göra motorcykeln lättare att balansera och manövrera.
På grus och annat löst underlag kan en liknande motviktsteknik användas. Motorcykeln lutar då in mot kurvan medan du håller kroppen mer upprätt. Anpassa hastigheten efter det sämre väggreppet och tänk på att motorcykeln normalt inte bör luta lika mycket som på torr asfalt.
I de flesta kurvor har du och motorcykeln ungefär samma lutning genom svängen
När du kör i mycket låg fart kan du svänga genom att vrida styret åt det håll du vill köra. I högre hastigheter behöver motorcykeln luta för att svänga, och för att snabbt och kontrollerat få den att börja luta använder du motstyrning.
Motstyrning innebär att du trycker lätt framåt på styrhandtaget på den sida du vill svänga åt. Framhjulet vrids då lite åt motsatt håll, vilket får motorcykeln att börja luta in mot kurvan.
När motorcykeln har fått önskad lutning anpassar du styrtrycket för att följa den linje du vill köra. Hur mycket styrtryck som behövs beror bland annat på hastigheten, motorcykeln och väglaget.
När motorcykeln väl lutar bör du undvika kraftiga förändringar av gasen. Sträva efter en jämn eller lätt ökande fart genom kurvan och öka farten mer bestämt först när du är på väg ut ur kurvan och sikten och förhållandena tillåter det.
Motstyrning behöver tränas under säkra förhållanden så att du lär dig hur motorcykeln reagerar på olika styrtryck och hastigheter.
Med motstyrning får du snabbt och kontrollerat motorcykeln att börja luta in mot kurvan
När du ska räta upp motorcykeln använder du samma princip åt motsatt håll. På väg ut ur en högerkurva trycker du exempelvis lätt framåt på vänster styrhandtag för att hjälpa motorcykeln att räta upp sig. På väg ut ur en vänsterkurva trycker du i stället lätt framåt på höger styrhandtag.
När du är på väg ut ur kurvan kan du samtidigt öka gasen mjukt. Öka farten mer bestämt först när motorcykeln är på väg upp och sikten och förhållandena tillåter det.
För att kunna motstyra precist är det viktigt att du är stabilt förankrad på motorcykeln. Du kan använda den yttre fotpinnen och benet på utsidan av kurvan som stöd.
I en högerkurva kan du exempelvis pressa vänster fot mot fotpinnen och hålla vänster lår mot tanken. Det hjälper dig att stabilisera underkroppen så att armar och händer kan arbeta mer avslappnat och precist med styrningen.
Behåll ett stabilt stöd genom kurvan utan att spänna kroppen mer än nödvändigt.
Det finns inget spårval som alltid är bäst i alla kurvor. Sikten, mötande trafik, väggreppet, kurvans utformning och hastigheten avgör hur du bör placera motorcykeln.
När sikten är fri och trafiksituationen tillåter kan du använda mer av ditt körfält för att räta ut kurvan. Ju rakare linje du kan köra genom kurvan, desto mindre blir sidkraftsbehovet.
Vid skymd sikt är det däremot viktigare att skapa säkerhetsmarginaler än att räta ut kurvan. Anpassa hastigheten och håll dig då mer åt höger så att du får större avstånd till ett eventuellt mötande fordon. Genom att vänta längre innan du svänger in i kurvan kan du dessutom få bättre sikt längre in i kurvan.
Tänk på att:
När du har fri sikt och ingen mötande trafik kan du inför en högerkurva placera motorcykeln längre åt vänster i ditt körfält, men med god säkerhetsmarginal till mittlinjen. Det gör att du kan räta ut kurvan mer och minska sidkraftsbehovet.
Genom kurvan förflyttar du dig gradvis åt höger och kan sedan återgå mot körfältets mitt när du är på väg ut ur kurvan.
Vid en högerkurva med skymd sikt bör du i stället hålla dig mer åt höger. Då får du större säkerhetsmarginal till mittlinjen och ett eventuellt mötande fordon. Anpassa hastigheten så att du kan hantera det som kan finnas bakom kurvan.
Samma princip gäller även på vägar med flera körfält.

Den blå linjen visar ett exempel på hur kurvan kan rätas ut när sikten och trafiksituationen tillåter
När du har fri sikt och ingen mötande trafik kan du inför en vänsterkurva placera motorcykeln längre åt höger i ditt körfält. Därifrån kan du ta en rakare linje genom kurvan och närma dig körfältets vänstra sida, samtidigt som du hela tiden behåller en god säkerhetsmarginal till mittlinjen.
På väg ut ur kurvan återgår du gradvis mot körfältets mitt och kan öka farten när sikten och förhållandena tillåter det.
Tänk på att motorcykeln och din kropp tar större plats i sidled när motorcykeln lutar. Även om däcken befinner sig på rätt sida om mittlinjen får varken du eller någon del av motorcykeln komma över i mötande körfält.
Vid en vänsterkurva med skymd sikt bör du hålla dig mer åt höger och vänta längre med att svänga in i kurvan. Det ger bättre sikt och större säkerhetsmarginal till ett eventuellt mötande fordon.
Samma princip gäller även på vägar med flera körfält.

I vänsterkurvor kan en placering närmare mittlinjen ge en rakare linje genom kurvan om sikten och trafiken tillåter det
Vid seriekurvor behöver du planera längre fram än bara till den första kurvan. Anpassa hastighet och spår så att du får en bra placering inför nästa kurva och försök, när sikten tillåter, att läsa av flera kurvor framåt.
Att räta ut en kurva kan minska sidkraftsbehovet, men det betyder inte att den rakaste möjliga linjen alltid är den säkraste.
I vissa situationer kan det vara bättre att använda en kurvteknik med senare ingång och en mindre rak linje. Det innebär att du ligger kvar längre på utsidan av kurvan och påbörjar själva kurvtagningen senare. På så sätt hinner du se längre in i kurvan innan du svänger och får större möjlighet att anpassa spåret om du upptäcker ett hinder, ett mötande fordon eller andra risker.
Vilket spår som är lämpligast beror bland annat på sikt, väggrepp, kurvans utformning och hastigheten. Det viktigaste är därför inte att följa en bestämd ”perfekt linje”, utan att anpassa hastighet och spårval efter förhållandena i varje enskild kurva.
Före kurvor som är så tvära att det är olämpligt att följa den gällande hastighetsbegränsningen kan varningsmärket Varning för farlig kurva eller Varning för flera farliga kurvor vara uppsatt. Kör alltid försiktigt i sådana kurvor, särskilt om sikten är skymd.
I tvära kurvor finns det en risk att mötande fordon "skär kurvan" och kommer över i ditt körfält. Det skapar en stor olycksrisk, särskilt om sikten är skymd.
I tvära kurvor med skymd sikt måste du även tänka på att det kan finnas lekande barn, fotgängare, djur eller hinder på vägen precis efter kurvan.

Varning för farlig kurva

Varning för flera farliga kurvor
Grusvägar kan ha hål, gropar, rullgrus, ojämnheter och varierande lutningar och ger normalt sämre väggrepp än asfalt. Därför måste du anpassa hastigheten och köra, svänga, gasa och bromsa mer försiktigt på grus än på asfalt.
Titta långt framför motorcykeln så att du upptäcker ojämnheter och andra risker i god tid. Det är särskilt viktigt i gruskurvor, där exempelvis gropar eller löst grus kan göra att motorcykeln tappar greppet.
På grus låser sig hjulen lättare, särskilt på en motorcykel utan ABS.

På grusvägar måste du anpassa hastigheten och köra, svänga och bromsa mer försiktigt än på asfalt
När du kör motorcykel med en passagerare behöver du ta hänsyn både till hur passageraren påverkar motorcykeln och till hur passageraren kan påverka dig som förare. Låt inte en passagerare få dig att köra fortare eller mer aggressivt än du annars skulle göra. Undvik också att tävla med andra eller ta onödiga risker för att imponera.
Att köra med en passagerare skiljer sig på många sätt från att köra ensam. Motorcykelns köregenskaper och väghållning förändras, dess tyngdpunkt förflyttas längre bak och bromssträckan blir oftast längre. Du måste även ta hänsyn till passagerarens bekvämlighet och eventuella rädsla för att åka motorcykel.
För att få skjutsa någon på en motorcykel måste du ha fyllt 18 år och motorcykeln måste ha en plats som är avsedd för passagerare. Passageraren ska sitta på passagerarplatsen och du får bara skjutsa en person på motorcykeln. I en sidvagn får du inte ta med fler passagerare än den är avsedd för.
Både förare och passagerare ska använda en E-märkt hjälm. En passagerare under sju år får i stället använda ett annat lämpligt huvudskydd, till exempel cykel-, skid- eller ridhjälm.
Föraren ansvarar för att en passagerare under 15 år använder det huvudskydd som krävs.
Både förare och passagerare ska normalt använda en E-märkt hjälm under färd
Utöver den obligatoriska hjälmen bör passageraren använda lämpliga skyddskläder, ryggskydd, mc-stövlar och mc-handskar.
Innan du skjutsar någon bör du kontrollera däcktrycket och vid behov anpassa fjädringen efter den extra belastningen. Följ motorcykeltillverkarens rekommendationer.
Det bästa en passagerare kan göra för att underlätta för dig är att inte störa eller påverka körningen i onödan. Passageraren behöver sitta stadigt och undvika rörelser som påverkar motorcykelns balans.
Utan rätt instruktioner kan passageraren omedvetet göra saker som försvårar din körning och ökar risken för en olycka, särskilt vid inbromsningar, acceleration och kurvtagning.
Passageraren ska:
Passageraren ska inte försöka räta upp sig i kurvor och bör undvika att luta sig bakåt, särskilt vid acceleration, i uppförsbackar och på ojämna vägar.
Se till att passageraren vet hur han eller hon ska sitta och agera innan ni kör iväg
Med passagerare blir motorcykeln tyngre, viktfördelningen och tyngdpunkten förändras och köregenskaperna påverkas. Motorcykeln accelererar normalt långsammare, kan bli trögare att manövrera och bromssträckan blir oftast längre. Anpassa därför hastighet, styrning, acceleration och bromsning och ge dig själv större säkerhetsmarginaler än när du kör ensam.
Kör så mjukt och förutsägbart som möjligt så att passageraren hinner följa med i motorcykelns rörelser.
Börja bromsa i god tid och bromsa mjukt när situationen tillåter det. Vid en kraftig inbromsning pressas passagerarens vikt framåt mot dig, vilket kan göra det svårare för dig att behålla en stabil körställning och kontroll över motorcykeln.
Att bromsa med en passagerare ställer höga krav på dig som förare
Passagerarens vikt förändrar motorcykelns viktfördelning och bromsegenskaper. Precis som när du kör ensam bör du i de flesta situationer använda både fram- och bakbromsen, men anpassa bromsningen efter motorcykeln, lasten och situationen.
Vid en hård inbromsning ska passageraren knipa med knäna om dig och spänna mage, rygg och nacke. Om det är möjligt kan passageraren även ta stöd mot tankens kant med händerna för att minska trycket mot din rygg.
Accelerera mjukt och förutsägbart. Vid kraftig acceleration förskjuts passagerarens vikt bakåt, vilket minskar belastningen på framhjulet och kan göra motorcykeln mindre stabil. Om passageraren sitter långt bak eller lutar sig bakåt ökar dessutom risken för att framhjulet lyfter.
Passageraren ska sitta stadigt, ha fötterna på fotpinnarna och hålla sig ordentligt fast.
Gasa så mjukt och så förutsägbart som möjligt när du kör med en passagerare
Ta kurvor mjukt och anpassa hastigheten i god tid. Passageraren ska sitta stadigt och följa med i motorcykelns lutning genom kurvan, normalt med ungefär samma lutning som motorcykeln.
Passageraren ska inte försöka räta upp sig, luta sig åt motsatt håll eller göra plötsliga rörelser mitt i kurvan.
Passageraren ska följa med i motorcykelns lutning genom kurvorna
Stegring innebär att framhjulet lyfter från marken. Risken ökar framför allt vid kraftig acceleration och om mycket vikt är placerad långt bak, till exempel genom felplacerad last eller en passagerare som sitter långt bak eller lutar sig bakåt.
När framhjulet lyfter kan du inte längre styra normalt med framhjulet, vilket gör att du snabbt kan tappa kontrollen över motorcykeln.
För att minska risken att stegra vid acceleration ska du sitta långt fram på sadeln, något framåtböjd och förankra dig på fotpinnarna. Detta flyttar en del av din kroppsvikt framåt och nedåt vilket minskar motorcykelns stegringstendens.
Wobbling (självsvängning) är ett fenomen som innebär att motorcykeln börjar skaka så mycket att motorcykeln blir väldigt svårmanövrerad.
Wobbling är relativt ovanligt på moderna motorcyklar, men det kan fortfarande uppstå. Därför behöver du känna till möjliga orsaker och veta hur du bör agera om det händer.
Risken för wobbling ökar med hastigheten och kan öka ytterligare om motorcykeln är fellastad.
Wobbling kan orsakas av:

Om din motorcykel börjar wobbla blir den i värsta fall mycket svår att styra
Om din motorcykel börjar wobbla ska du:
Om wobblingen återkommer eller om du inte kan hitta orsaken bör motorcykeln kontrolleras av en verkstad innan du fortsätter köra.
Gör körkortspluggandet roligare och lättare än någonsin och spela dig igenom hela körkortsteorin med vårt spel MC-Resan!
Testa dina kunskaper med ett gratis teoriprov. Provet fungerar på alla enheter och frågorna är utformade på samma sätt som på det riktiga teoriprovet.